1Och ett rör, likt en mätstång, gavs åt mig, och mig blev sagt: »Stå upp och mät Guds tempel och altaret tillika med dem som tillbedja därinne.
1 I n'ay no kwaari sanda goobu cine ka ne: «Tun ka fuwo kaŋ ra i ga sududu Irikoy se nda sargay feema neesi, ka borey kaŋ yaŋ ga sududu a ra mo kabu.
2Men lämna å sido templets yttre förgård och mät den icke; ty den är prisgiven åt hedningarna, och de skola under fyrtiotvå månader förtrampa den heliga staden.
2 Amma batama kaŋ go fuwo windanta, kala ma fay nd'a. Ma s'a neesi, zama i n'a no dumi cindey se. I ga birni hananta taamu ngey cey cire kala handu waytaaci cindi hinka.
3Och jag skall låta mina två vittnen under ett tusen två hundra sextio dagar profetera, höljda i säcktyg.
3 Koyne, ay g'ay seeda hinka no dabari i ma annabitaray te jirbi zambar fo da zangu hinka nda waydu. I sinda kala bufu zaara bankaarayyaŋ.»
4Dessa vittnen äro de två olivträd och de två ljusstakar som stå inför jordens Herre.
4 Ngey no ga ti zeytun* tuuri nya hinka da fitilla hinka kaŋ goono ga kay ndunnya Rabbo jine.
5Och om någon vill göra dem skada, så går eld ut ur deras mun och förtär deras ovänner; ja, om någon vill göra dem skada, så skall han bliva dödad på det sättet.
5 Da boro fo ga ba nga m'i maray mo, kala danji ma fun i meyey ra k'i ibarey ŋwa. Da boro fo ga ba nga m'i maray, tilas kal i m'a koy wi yaadin cine.
6De hava makt att tillsluta himmelen, så att intet regn faller under den tid de profetera; de hava ock makt över vattnet, att förvandla det till blod, och makt att slå jorden med alla slags plågor, så ofta de vilja.
6 Borey din gonda dabari ka beene daabu hala hari ma si kaŋ ngey annabitaray jirbey ra. I gonda dabari haro boŋ mo k'a bare ka ciya kuri, ka ndunnya kar da balaaw dumi kulu, mate kaŋ i ga ba kulu.
7Och när de hava till fullo framburit sitt vittnesbörd, skall vilddjuret, det som skall stiga upp ur avgrunden, giva sig i strid med dem och skall övervinna dem och döda dem.
7 Waati kaŋ i na ngey seeda ban mo, alman futo kaŋ ga fun guuso kaŋ sinda me ra ga wongu nd'ey. A ga te i boŋ zaama k'i wi mo.
8Och deras döda kroppar skola bliva liggande på gatan i den stora staden som, andligen talat, heter Sodom och Egypten, den stad där också deras Herre blev korsfäst.
8 I buukoy mo ga kani birni bambata fonda ra, birno kaŋ se i ga ne da misa Saduma* nda Misira, nango kaŋ borey n'i Rabbo kanji mo nooya.
9Och människor av allahanda folk och stammar och tungomål och folkslag skola i tre och en halv dagar se deras döda kroppar ligga där, och de skola icke tillstädja att kropparna läggas i någon grav.
9 Borey mo dumey ra, da kundey ra, da deeney ra, da dumi cindey ra, i g'i buukoy gomdo jirbi hinza nda jare. I mana naŋ mo i m'i buukoy daŋ saaray ra bo.
10Och jordens inbyggare skola glädjas över vad som har vederfarits dem och skola fröjda sig och sända varandra gåvor; ty dessa två profeter hade varit en plåga för jordens inbyggare.»
10 Koyne, borey kaŋ yaŋ goono ga goro ndunnya ra ga farhã i boŋ. I ga soobay ka maa kaani, i ga soobay ka nooyaŋ samba care se zama annabi hinka din na ndunnya gorokoy gurzugandi.
11Men efter tre och en halv dagar kom livets ande från Gud in i dem, och de reste sig upp på sina fötter; och en stor fruktan föll över dem som sågo dem.
11 Jirbi hinza nda jara din banda no, Irikoy ye ka fundi daŋ i ra, i kay ngey cey gaa koyne. Humburkumay bambata mo na borey kaŋ yaŋ goono g'i guna di.
12Och de hörde en stark röst från himmelen, som sade till dem: »Kommen hit upp.» Då stego de i en sky upp till himmelen, i sina ovänners åsyn.
12 I maa jinde beeri kaŋ fun beena ra ka ne i se: «Wa kaaru ka kaa neewo!» I kaaru ka koy beena ra buro ra. I ibarey mo go g'i guna.
13Och i samma stund blev det en stor jordbävning, och tiondedelen av staden störtade samman, och genom jordbävningen omkommo sju tusen människor; och de övriga blevo förskräckta och gåvo ära åt Gud i himmelen.
13 Saaya din ra mo laabu zinjiyaŋ bambata fo te. Birno farsimi way ra afo mo kaŋ. I na boro zambar iyye wi laabo zinjiyaŋo din ra. Cindey mo humburu, hal i na Irikoy kaŋ go beene beerandi.
14Det andra ve har gått till ända; se, det tredje ve kommer snart.
14 Balaaw hinkanta bisa, guna balaaw hinzanta goono ga kaa da waasi.
15Och den sjunde ängeln stötte i sin basun. Då ljödo i himmelen starka röster som sade: »Väldet över världen har blivit vår Herres och hans Smordes, och han skall vara konung i evigheternas evigheter.»
15 Malayka iyyanta mo kar. A banda mo jinde bambata yaŋ te beena ra kaŋ yaŋ ne: «Ndunnya koytara ciya iri Rabbo nda nga Almasihu wane, a ga may mo hal abada abadin.»
16Och de tjugufyra äldste, som sutto på sina troner inför Gud, föllo ned på sina ansikten och tillbådo Gud
16 Arkusu waranka cindi taaca din kaŋ yaŋ goono ga goro Irikoy jine ngey kargey boŋ ganda biri ngey moydumey boŋ ka sududu Irikoy se
17och sade: »Vi tacka dig, Herre Gud, du Allsmäktige, du som är, och som var, för att du har tagit i besittning din stora makt och trätt fram såsom konung.
17 ka ne: «Ya Rabbi Irikoy, Hina-Kulu-Koyo, iri goono ga saabu ni se, nin kaŋ go no sohõ, nin kaŋ go no za doŋ, zama ni na ni dabari bambata sambu ka may.
18Folken vredgades, men din vredes dag har nu kommit, och den tid då de döda skola få sin dom, och då du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som frukta ditt namn, både små och stora, och då du skall fördärva dem som fördärva jorden.»
18 Ndunnya dumey mo te bine, ni futa mo kaa i gaa. Alwaato kaŋ i ga ciiti buukoy se mo to, da alwaato kaŋ i ga alhakko no ni bannyey kaŋ ti annabey, da hanantey da borey kaŋ yaŋ goono ga humburu ni maa se, ikayney nda ibeerey. Borey mo kaŋ yaŋ goono ga ndunnya halaci, i m'i halaci.»
19Och Guds tempel i himmelen öppnades, och hans förbundsark blev synlig i hans tempel. Då kommo ljungeldar och dunder och tordön och jordbävning och starkt hagel.
19 Kal i na fuwo kaŋ ra i ga sududu Irikoy se kaŋ go beena ra feeri. A fuwo ra mo i di a alkawli sundurko. Nyalawyaŋ, da jindeyaŋ, da beene dunduyaŋ, da laabu zinjiyaŋ da gari bambata mo te.