1Och en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade med mig och sade: »Kom hit, så skall jag visa dig, huru den stora skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten,
1 Kala malayka iyya din kaŋ yaŋ gonda balaaw sintili iyya din, i ra afo kaa ka salaŋ d'ay ka ne: «Kaa neewo, ay ga ni cabe kaaruwa beero ciito, nga kaŋ goono ga goro hari booba boŋ.
2hon som jordens konungar hava bedrivit otukt med och av vilkens otukts vin jordens inbyggare hava druckit sig druckna.»
2 Ndunnya bonkooney zina nd'a. Ndunnya boŋ gorokoy mo bugu nd'a zina teeyaŋo duvaŋo*.»
3Sedan förde han mig i anden bort till en öken. Där såg jag en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, fulltecknat med hädiska namn; och det hade sju huvuden och tio horn.
3 Kal a n'ay sambu biya ra ka kond'ay saaji fo ra. Ay di wayboro fo mo goono ga goro alman fo boŋ. Almano gaahamo iciray coy! no. Irikoy alaasiray maayaŋ go a gaa hantumante nangu kulu. A gonda boŋ iyye nda hilli way.
4Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och glänste av guld och ädla stenar och pärlor; och i sin hand hade hon en gyllene kalk, full av styggelser och av hennes otukts orenlighet.
4 Waybora goono ga daabu nda bankaaray moni da iciray mo. I n'a taalam da wura nda hiiri darzakoy yaŋ da luluyaŋ*. A gonda wura gaasiya nga kamba ra kaŋ to da kazaamataray fanta harey kaŋ yaŋ ga ziibi, a zina teeyaŋo waney no.
5Och på hennes panna var skrivet ett namn med hemlig betydelse: »Det stora Babylon, hon som är moder till skökorna och till styggelserna på jorden.»
5 A sukuto gaa mo maa fo go no hantumante: GUNDU NO BABILA BAMBATA KAARUWEY DA NDUNNYA FANTA HAREY NYA NO.
6Och jag såg kvinnan vara drucken av de heligas blod och av Jesu vittnens blod. Och jag förundrade mig storligen, när jag såg henne.
6 Ay di mo waybora din bugu nda hanantey kuri, da Yesu seedey kuri. Alwaato kaŋ ay di a, ay dambara nda dambara beeri.
7Och ängeln sade till mig: »Varför förundrar du dig? Jag skall säga dig hemligheten om kvinnan, och om vilddjuret som bär henne, och som har de sju huvudena och de tio hornen.
7 Kala malayka ne ay se: «Ifo se no ni dambara? Ay ga ci ni se waybora din gundo da alman laala kaŋ goono g'a jare kaŋ gonda boŋ iyye nda hilli way wano.
8Vilddjuret som du har sett, det har varit, och är icke mer; men det skall stiga upp ur avgrunden, och det går sedan i fördärvet. Och de av jordens inbyggare, vilkas namn icke från världens begynnelse äro skrivna i livets bok, skola förundra sig, när de få se vilddjuret som har varit, och icke mer är, men dock skall komma. --
8 Almano din kaŋ ni di, a go no za doŋ, a si no mo sohõ, a ga ba ka fatta ka fun guuso kaŋ sinda me ra, ka koy halaciyaŋo do. Borey kaŋ yaŋ goono ga goro ndunnya boŋ mo, ngey kaŋ yaŋ i mana i maa hantum fundi tira ra za ndunnya sinjiyaŋ, i ga dambara alwaati kaŋ i ga di almano din, zama doŋ a go no, sohõ mo a si no, a go kaa mo.»
9Här gäller det att äga ett förstånd med vishet. De sju huvudena äro sju berg, som kvinnan tronar på. De äro ock sju konungar;
9 Neewo no laakal go kaŋ gonda fahamay: Boŋ iyya din ya tondi kuuku iyye no, wo kaŋ boŋ waybora goono ga goro,
10fem av dem hava fallit, en är, och den återstående har ännu icke kommit, och när han kommer, skall han bliva kvar en liten tid.
10 bonkooni iyye mo no. I boro guwa kaŋ, i boro fo go no, a cindi mo i boro fo kaŋ mana kaa jina. Alwaati kaŋ a ga kaa, tilas alwaati kayna no a ga goro.
11Och vilddjuret som har varit, och icke mer är, det är självt den åttonde, och dock en av de sju, och det går i fördärvet.
11 Alman laala kaŋ go no za doŋ, a si no mo sohõ, nga bumbo koy ahakkanta no kaŋ go iyya din ra. A ga koy halaciyaŋo do mo.
12Och de tio horn som du har sett, de äro tio konungar, som ännu icke hava kommit till konungavälde, men som för en kort tid, tillika med vilddjuret, få makt såsom konungar.
12 Hilli waya kaŋ ni di din, bonkooni way no kaŋ mana koytaray ŋwa jina, amma i ga du bonkooni hina, ngey nda alman laala care banda, guuru folloŋ wane.
13Dessa hava ett och samma sinne, och de giva sin makt och myndighet åt vilddjuret.
13 Iwaya din mo, ikulu miila folloŋ no: i ga ngey dabaro da ngey hino no alman laala se.
14De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung.»
14 Woodin yaŋ ga wongu nda Feej'izo. Feej'izo mo ga te zaama i boŋ, zama nga ga ti koyey kulu Koyo nda bonkooney kulu Bonkoono. Ngey mo kaŋ go a banda ya ceyanteyaŋ, da suubananteyaŋ da naanaykoyyaŋ no.
15Och han sade ytterligare till mig: »Vattnen som du har sett, där varest skökan tronar, äro folk och människoskaror och folkslag och tungomål.
15 A ne ay se mo: «Hari booba din kaŋ ni di, naŋ kaŋ kaaruwa goono ga goro, jamayaŋ, da boroyaŋ, da dumiyaŋ da deene waani-waani yaŋ no.
16Och de tio horn, som du har sett, och vilddjuret, de skola hata skökan och göra henne utblottad och naken, och skola äta hennes kött och bränna upp henne i eld.
16 Hilli waya din kaŋ ni di mo, da alman laala, i ga konna kaaruwa. I g'a halaci, i g'a kaa koonu, i g'a hamo ŋwa, _wo kaŋ cindi_, danji m'a ŋwa.
17Ty Gud har ingivit dem i hjärtat att de skola utföra vad han har i sinnet, och att de alla skola handla i ett och samma sinne, och att de skola giva sitt välde åt vilddjuret, till dess Guds utsagor hava fullbordats.
17 Zama Irikoy daŋ i biney ra i ma nga miila te ka te bine folloŋ. I ma ngey dabaro no alman laala se mo hala waati kaŋ Irikoy sanney ga kubay.
18Och kvinnan som du har sett är den stora staden, som har konungsligt välde över jordens konungar.»
18 Waybora kaŋ ni di mo, birni bambata no kaŋ ga ndunnya bonkooney dabari.»