1»Jag är ett ringa blomster i Saron, en lilja i dalen.»
1 Ay ya roz* boosi no, Saruna batama wane, Ay ya gooro ra waaliya boko mo no. Arhiijo ne:
2»Ja, såsom en lilja bland törnen, så är min älskade bland jungfrur.»
2 Sanda karjiyaŋ ra waaliya boko, Yaadin cine no ay baakwa ga hima wandiyey ra. Wayhiijo ne:
3»Såsom ett äppelträd bland vildmarkens träd, så är min vän bland ynglingar; ljuvligt är mig att sitta i dess skugga, och söt är dess frukt för min mun.
3 Sanda saajo tuurey ra pom* nya, Yaadin cine no ay baakwa ga hima arwasey game ra. A biyo ra goray ga kaan ay se gumo. A tuuri izey mo haŋ kaŋ ga kaan ay meyo ra no.
4I vinsalen har han fört mig in, och kärleken är hans baner över mig.
4 A kande ay buci fuwo ra, Liiliwalo kaŋ a daŋ ay boŋ do mo, baakasinay no.
5Vederkvicken mig med druvkakor, styrken mig med äpplen; ty jag är sjuk av kärlek.» ----
5 M'ay fundo yayandi da reyzin* takulayaŋ, M'ay bina yeenandi da pom izeyaŋ, Zama ay jante baakasinay sabbay se.
6Hans vänstra arm vilar under mitt huvud, och hans högra omfamnar mig.
6 A kambe wow ma bara ay boŋo cire, A kambe ŋwaaro mo m'ay ganday. Arhiijo ne:
7Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid gaseller och hindar på marken: Oroen icke kärleken, stören den icke, förrän den själv så vill. ----
7 Ya araŋ Urusalima wandiyey, Ay goono ga kaseeti araŋ gaa, Saajo jeerey da ŋweyey boŋ: Wa si ay baakwa tunandi, Araŋ ma s'a mo hayandi mo kala nd'a yadda jina. Wayhiijo ne:
8Hör, där är min vän! Ja, där kommer han, springande över bergen, hoppande fram på höjderna.
8 Ay baakwa jinde nooya, guna a goono ga kaa. A ga sar no tondey boŋ, a ga gaan fandey boŋ.
9Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort. Se, nu står han där bakom vår vägg, han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.
9 Ay baakwa ga hima jeeri wala ŋwe ize cine. Guna, nga ne ga kay iri cinaro banda, A goono ga niigaw funey gaa, A go g'ay fonnay finetar gaa.
10Min vän begynner tala, han säger till mig: »Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.
10 Ay baakwa salaŋ ka ne ay se: «Ya ay baakwa, nin kaŋ ga sogo, Ma tun ka fatta.
11Ty se, vintern är förbi, regntiden är förliden och har gått sin kos.
11 Zama a go, kaydiya bisa, haro ban parkatak,
12Blommorna visa sig på marken, tiden har kommit, då vinträden skäras, och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.
12 Tuuri boosey goono ga bangay ndunnya ra, Waaliya kaayaŋ waate to. I go ga maa koloŋay jinde iri laabo ra.
13Fikonträdets frukter begynna att mogna, vinträden stå redan i blom, de sprida sin doft. Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.
13 Jeejay* nya goono ga nga ize gani ninandi ka kubandi, Reyzin tiksey mo goono ga boosu, I goono ga ngey haw kaana te. Ya ay baakwa, nin kaŋ ga sogo, Ma tun ka kaa ay banda.» Arhiijo ne:
14Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle, låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst; ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så täckt.» ----
14 Ya ay koloŋa kaŋ go tondi guusu ra ga tugu tondi zullante gaa, Naŋ ay ma di ni moyduma, ay ma maa ni jinda mo, Zama ni jinda ga kaan, ni takaro mo ga sogo.
15Fången rävarna åt oss, de små rävarna, vingårdarnas fördärvare, nu då våra vingårdar stå i blom. ----
15 Wa di iri se zoŋoyaŋ, zoŋo kayney din kaŋ yaŋ goono ga reyzin* kaley sara, Zama iri reyzin kaley goono ga boosu. Wayhiijo ne:
16Min vän är min, och jag är hans, där han för sin hjord i bet ibland liljor.
16 Ay baakwa ya ay wane no, ay mo a wane no. A go ga kuru naŋ kaŋ gonda waaliya bokoyaŋ,
17Till dess morgonvinden blåser och skuggorna fly, må du ströva omkring, lik en gasell, min vän, eller lik en ung hjort, på de kassiadoftande bergen.
17 Hala mo ma bo, kuba ma ban. Ni ma bare, ya ay baakwa. Ma ciya sanda jeeri wala ŋwe ize Beter tondey boŋ.