1Sångernas sång av Salomo.
1 Baytey bayto, nga no ga ti Suleymanu bayto. Wayhiijo ne:
2Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
2 A m'ay sunsum nda nga meyo sunsumyaŋey, Zama ni baakasina bisa duvan*.
3Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
3 Ni jiyo haw ga kaan, Ni maa mo sanda ji kaŋ gonda haw kaano, Kaŋ i goono ga soogu. Woodin sabbay se no wandiyey ga ba nin.
4Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
4 Ay candi ni do, iri ma waasu. Bonkoono kande ay nga fuwo ra. Doonko marga ne: Iri ga farhã, iri ma bine kaani te da nin, Iri ga ni baakasina sifa ka bisa duvan. A ga saba no kaŋ i ga ba nin. Wayhiijo ne:
5Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
5 Ya araŋ Urusalima* wandiyey, Ay ya ibi no, amma ay ga sogo. Wayboro bi no sanda Kedar kuuru fuwey, Kaŋ ga boori sanda Suleymanu daabuley.
6Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
6 Wa s'ay guna zama se ay ga bi, Wayna no k'ay kukure. Ay nya-izey te ay se bine, I n'ay daŋ ya haggoy da reyzin* kaley. Amma ay bumbo kalo, yan'a haggoy.
7»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
7 Ya nin ay fundo baakwa, Ma ci ay se naŋ kaŋ ni ga ni almaney kuru, Nango kaŋ ni g'i foyandi da wayna to zaari bindi. Zama ifo se no ay ga ciya bar-barko, Ay ma ni hangasiney alman kurey gana? Arhiijo ne:
8»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.» ----
8 Wandiya, da ni si bay, Nin kaŋ ga boori nd'i kulu wandiyey game ra, Kala ni ma tun ka almaney ce gana. Ma ni feej'izey kuru hawjiyey bukkey do.
9»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
9 Ya nin ay baakwa, ay na ni deedandi sanda bari tafa wandiyo Firawna torkey ra.
10Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
10 Ni garbey ga boori hamni handami ra, Ni jinda gaa mo gonda tondi caadante hiiriyaŋ. Doonko marga ne:
11Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
11 Iri ma wura bi ni se, Nga nda nzarfu gudeyaŋ care banda. Wayhiijo ne:
12»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
12 Waati kaŋ bonkoono goono ga goro nga taablo do, Ay nardi* jiyo ga nga haw kaana kaa taray.
13Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
13 Ay baakwa ga hima ay se zawul* kunsumi kaŋ go ga kani ay fafey game ra cin me-a-me.
14Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
14 Ay baakwa ga hima ay se alhinna boosi kunsumi En-Gedi kaley ra. Arhiijo ne:
15»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
15 Ni ga boori, ya ay baakwa, Oho, ni ga boori. Ni moy ga hima koloŋay wane. Wayhiijo ne:
16»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
16 Oho, ni ga boori, ya ay baakwa. Oho, ni ga kaan ay se. Iri kaniyaŋo do subu tayo no.
17Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»
17 Iri fu beene bundey sedre* kambeyaŋ no, Iri fu me bundey mo, sipres* wane no.