1Därefter tog Job till orda och sade:
1Eyüp şöyle yanıtladı:
2Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
2‹‹Bugün de acı acı yakınacağım,İniltime karşın Tanrının üzerimdeki eli ağırdır.
3Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
3Keşke Onu nerede bulacağımı bilseydim,Tahtına varabilseydim!
4Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
4Davamı önünde dile getirir,Kanıtlarımı art arda sıralardım.
5Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
5Bana vereceği yanıtı öğrenir,Ne diyeceğini anlardım.
6Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
6Eşsiz gücüyle bana karşı mı çıkardı?Hayır, yalnızca dinlerdi beni.
7Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
7Haklı kişi davasını oraya, Onun önüne getirebilirdi,Ben de yargılanmaktan sonsuza dek kurtulurdum.
8Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
8‹‹Doğuya gitsem orada değil,Batıya gitsem Onu bulamıyorum.
9har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
9Kuzeyde iş görse Onu seçemiyorum,Güneye dönse Onu göremiyorum.
10Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
10Ama O tuttuğum yolu biliyor,Beni sınadığında altın gibi çıkacağım.
11Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
11Adımlarını yakından izledim,Sapmadan yolunu tuttum.
12Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
12Ağzından çıkan buyruklardan ayrılmadım,Günlük ekmeğimden çok ağzından çıkan sözlere değer verdim.
13Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
13‹‹O tek başınadır, kim Onu caydırabilir?Canı ne isterse onu yapar.
14Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
14Benimle ilgili kararını yerine getirir,Daha nice tasarısı vardır.
15Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
15Bu yüzden dehşete düşerim huzurunda,Düşündükçe korkarım Ondan.
16Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
16Tanrı cesaretimi kırdı,Her Şeye Gücü Yeten beni yıldırdı.
17ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
17Karanlık beni susturamadı,Yüzümü örten koyu karanlık.