1En vallfartssång. Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.
1Derinliklerden sana sesleniyorum, ya RAB,
2Herre, hör min röst, låt dina öron akta på mina böners ljud.
2Sesimi işit, ya Rab,Yalvarışıma iyi kulak ver!
3Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar, Herre, vem kan då bestå?
3Ya RAB, sen suçların hesabını tutsan,Kim ayakta kalabilir, ya Rab?
4Dock, hos dig är ju förlåtelse, på det att man må frukta dig.
4Ama sen bağışlayıcısın,Öyle ki senden korkulsun.
5Jag väntar efter HERREN, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
5RABbi gözlüyorum,Canım RABbi gözlüyor,Umut bağlıyorum Onun sözüne.
6Min själ väntar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, ja, mer än väktarna efter morgonen.
6Sabahı gözleyenlerden,Evet, sabahı gözleyenlerden daha çok,Canım Rabbi gözlüyor.
7Hoppas på HERREN, Israel; ty hos HERREN är nåd, och mycken förlossning är hos honom.
7Ey İsrail, RABbe umut bağla!Çünkü RABde sevgi,Tam kurtuluş vardır.
8Och han skall förlossa Israel från alla dess missgärningar.
8İsrail'i bütün suçlarındanFidyeyle O kurtaracaktır.