¹En psalm av David. HERREN är min herde, mig skall intet fattas,

¹RAB çobanımdır,Eksiğim olmaz.

²han låter mig vila på gröna ängar; han för mig till vatten där jag finner ro,

²Beni yemyeşil çayırlarda yatırır,Sakin suların kıyısına götürür.

³han vederkvicker min själ; han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.

³İçimi tazeler,Adı uğruna bana doğru yollarda öncülük eder.

⁴Om jag ock vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig; din käpp och stav, de trösta mig.

⁴Karanlık ölüm vadisinden geçsem bile,Kötülükten korkmam.Çünkü sen benimlesin.Çomağın, değneğin güven verir bana.

⁵Du bereder för mig ett bord i mina ovänners åsyn; du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över.

⁵Düşmanlarımın önünde bana sofra kurarsın,Başıma yağ sürersin,Kâsem taşıyor.

⁶Godhet allenast och nåd skola följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall åter få bo i HERRENS hus, evinnerligen.

⁶Ömrüm boyunca yalnız iyilik ve sevgi izleyecek beni,Hep RAB'bin evinde oturacağım.