¹För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,

¹Bizi reddettin, parladın bize karşı, ey Tanrı,Öfkelendin; eski halimize döndür bizi!

²när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.

²Salladın yeri, yarıklar açtın;Onar çatlaklarını, çünkü yer sarsılıyor.

³Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.

³Halkına sıkıntı çektirdin,Sersemletici bir şarap içirdin bize.

⁴Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.

⁴Sancak verdin senden korkanlara,Okçulara karşı açsınlar diye. |iSela

⁵Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.

⁵Kurtar bizi sağ elinle, yardım et,Sevdiklerin özgürlüğe kavuşsun diye!

⁶Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. Sela.

⁶Tanrı şöyle konuştu kutsal yerinde:‹‹Şekemi sevinçle bölüştürecek,Sukkot Vadisini ölçeceğim.

⁷På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.

⁷Gilat benimdir, Manaşşe de benim,Efrayim miğferim,Yahuda asam.

⁸Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

⁸Moav yıkanma leğenim,Edomun üzerine çarığımı fırlatacağım,Filiste zaferle haykıracağım.›› fırlatılması, bir yerin sahiplenilmesi anlamına geliyordu.

⁹Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;

⁹Kim beni surlu kente götürecek?Kim bana Edoma kadar yol gösterecek?

¹⁰Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»

¹⁰Ey Tanrı, sen bizi reddetmedin mi?Ordularımıza öncülük etmiyor musun artık?

¹¹Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

¹¹Yardım et bize düşmana karşı,Çünkü boştur insan yardımı.

¹²Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

¹²Tanrı'yla zafer kazanırız,O çiğner düşmanlarımızı.

¹³Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet.

¹⁴Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.