1En psalm, en sång för sabbatsdagen.
1Ya RAB, sana şükretmek,Ey Yüceler Yücesi, adını ilahilerle övmek,Sabah sevgini,Gece sadakatini,On telli sazla, çenk ve lirle duyurmak ne güzel!
2Det är gott att tacka HERREN och att lovsjunga ditt namn, du den Högste,
4Çünkü yaptıklarınla beni sevindirdin, ya RAB,Ellerinin işi karşısında sevinç ilahileri okuyorum.
3att om morgonen förkunna din nåd, och när natten har kommit din trofasthet,
5Yaptıkların ne büyüktür, ya RAB,Düşüncelerin ne derin!
4med tiosträngat instrument och psaltare, med spel på harpa.
6Aptal insan bilemez,Budala akıl erdiremez:
5Ty du gläder mig, HERRE, med dina gärningar; jag vill jubla över dina händers verk.
7Kötüler mantar gibi bitse,Suçlular pıtrak gibi açsa bile,Bu onların sonsuza dek yok oluşu demektir.
6Huru stora äro icke dina verk, o HERRE! Ja, övermåttan djupa äro dina tankar.
8Ama sen sonsuza dek yücesin, ya RAB.
7En oförnuftig man besinnar det ej, och en dåre förstår icke sådant.
9Ya RAB, düşmanların kesinlikle,Evet, kesinlikle yok olacak,Suç işleyen herkes dağılacak.
8Om ock de ogudaktiga grönska såsom gräs och ogärningsmännen blomstra allasammans, så sker det till fördärv för evig tid.
10Beni yaban öküzü kadar güçlü kıldın,Taze zeytinyağını başıma döktün.
9Men du, HERRE, är hög evinnerligen.
11Gözlerim düşmanlarımın bozgununu gördü,Kulaklarım bana saldıran kötülerin sonunu duydu.
10Ty se, dina fiender, HERRE, se, dina fiender förgås, alla ogärningsmännen bliva förströdda.
12Doğru insan hurma ağacı gibi serpilecek,Lübnan sediri gibi yükselecek.
11Men mitt horn gör du högt såsom vildoxens; jag varder övergjuten med frisk olja.
13RABbin evinde dikilmiş,Tanrımızın avlularında serpilecek.
12Och med lust får mitt öga skåda på mina förföljare och mina öron höra om de onda som resa sig upp mot mig.
14Böyleleri yaşlanınca da meyve verecek,Taptaze ve yeşil kalacaklar.
13Den rättfärdige grönskar såsom ett palmträd, såsom en ceder på Libanon växer han till.
15‹‹RAB doğrudur! Kayamdır benim!O'nda haksızlık bulunmaz!›› diye duyuracaklar.
14Ja, sådana äro planterade i HERRENS hus; de grönska i vår Guds gårdar.
15Ännu när de bliva gamla, skjuta de skott, de frodas och grönska;
16så för att de skola förkunna att HERREN är rättfärdig, min klippa, han i vilken orätt icke finnes.