1Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: »Skulle då Gud hava sagt: 'I skolen icke äta av något träd i lustgården'?»
1Now the serpent was more subtle than any animal of the field which Yahweh God had made. He said to the woman, “Has God really said, ‘You shall not eat of any tree of the garden?’”
2Kvinnan svarade ormen: »Vi få äta av frukten på de andra träden i lustgården,
2The woman said to the serpent, “Of the fruit of the trees of the garden we may eat,
3men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: 'I skolen icke äta därav, ej heller komma därvid, på det att I icke mån dö.'»
3but of the fruit of the tree which is in the middle of the garden, God has said, ‘You shall not eat of it, neither shall you touch it, lest you die.’”
4Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö;
4The serpent said to the woman, “You won’t surely die,
5men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»
5for God knows that in the day you eat it, your eyes will be opened, and you will be like God, knowing good and evil.”
6Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt.
6When the woman saw that the tree was good for food, and that it was a delight to the eyes, and that the tree was to be desired to make one wise, she took of its fruit, and ate; and she gave some to her husband with her, and he ate.
7Då öppnades bådas ögon, och de blevo varse att de voro nakna; och de fäste ihop fikonlöv och bundo omkring sig.
7The eyes of both of them were opened, and they knew that they were naked. They sewed fig leaves together, and made themselves aprons.
8Och de hörde HERREN Gud vandra i lustgården, när dagen begynte svalkas; då gömde sig mannen med sin hustru för HERREN Guds ansikte bland träden i lustgården.
8They heard the voice of Yahweh God walking in the garden in the cool of the day, and the man and his wife hid themselves from the presence of Yahweh God among the trees of the garden.
9Men HERREN Gud kallade på mannen och sade till honom: »Var är du?»
9Yahweh God called to the man, and said to him, “Where are you?”
10Han svarade: »Jag hörde dig i lustgården; då blev jag förskräckt, eftersom jag är naken; därför gömde jag mig.»
10The man said, “I heard your voice in the garden, and I was afraid, because I was naked; and I hid myself.”
11Då sade han: »Vem har låtit dig förstå att du är naken? Har du icke ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?»
11God said, “Who told you that you were naked? Have you eaten from the tree that I commanded you not to eat from?”
12Mannen svarade: »Kvinnan som du har givit mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt.»
12The man said, “The woman whom you gave to be with me, she gave me of the tree, and I ate.”
13Då sade HERREN Gud till kvinnan: »Vad är det du har gjort!» Kvinnan svarade: »Ormen bedrog mig, så att jag åt.»
13Yahweh God said to the woman, “What is this you have done?” The woman said, “The serpent deceived me, and I ate.”
14Då sade HERREN Gud till ormen: »Eftersom du har gjort detta, vare du förbannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur. På din buk skall du gå, och stoft skall du äta i alla dina livsdagar.
14Yahweh God said to the serpent, “Because you have done this, you are cursed above all livestock, and above every animal of the field. On your belly you shall go, and you shall eat dust all the days of your life.
15Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.»
15I will put enmity between you and the woman, and between your offspring and her offspring. He will bruise your head, and you will bruise his heel.”
16Och till kvinnan sade han: »Jag skall låta dig utstå mycken vedermöda, när du bliver havande; med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig.»
16To the woman he said, “I will greatly multiply your pain in childbirth. In pain you will bear children. Your desire will be for your husband, and he will rule over you.”
17Och till Adam sade han: »Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar;
17To Adam he said, “Because you have listened to your wife’s voice, and have eaten of the tree, of which I commanded you, saying, ‘You shall not eat of it,’ cursed is the ground for your sake. In toil you will eat of it all the days of your life.
18törne och tistel skall den bära åt dig, men markens örter skola vara din föda.
18It will yield thorns and thistles to you; and you will eat the herb of the field.
19I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.»
19By the sweat of your face will you eat bread until you return to the ground, for out of it you were taken. For you are dust, and to dust you shall return.”
20Och mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev en moder åt allt levande.
20The man called his wife Eve, because she was the mother of all living.
21Och HERREN Gud gjorde åt Adam och hans hustru kläder av skinn och satte på dem.
21Yahweh God made coats of skins for Adam and for his wife, and clothed them.
22Och HERREN Gud sade: »Se, mannen har blivit såsom en av oss, så att han förstår vad gott och ont är. Må han nu icke räcka ut sin hand och taga jämväl av livets träd och äta, och så leva evinnerligen.»
22Yahweh God said, “Behold, the man has become like one of us, knowing good and evil. Now, lest he reach out his hand, and also take of the tree of life, and eat, and live forever...”
23Och HERREN Gud förvisade honom ur Edens lustgård, för att han skulle bruka jorden, varav han var tagen.
23Therefore Yahweh God sent him out from the garden of Eden, to till the ground from which he was taken.
24Och han drev ut mannen, och satte öster om Edens lustgård keruberna jämte det ljungande svärdets lågor, för att bevaka vägen till livets träd.
24So he drove out the man; and he placed Cherubs at the east of the garden of Eden, and the flame of a sword which turned every way, to guard the way to the tree of life.