¹Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.

¹“My spirit is consumed. My days are extinct, And the grave is ready for me.

²Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!

²Surely there are mockers with me. My eye dwells on their provocation.

³Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?

³“Now give a pledge, be collateral for me with yourself. Who is there who will strike hands with me?

⁴Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.

⁴For you have hidden their heart from understanding, Therefore you shall not exalt them.

⁵Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.

⁵He who denounces his friends for a prey, Even the eyes of his children shall fail.

⁶Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.

⁶“But he has made me a byword of the people. They spit in my face.

⁷Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.

⁷My eye also is dim by reason of sorrow. All my members are as a shadow.

⁸De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.

⁸Upright men shall be astonished at this. The innocent shall stir up himself against the godless.

⁹Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.

⁹Yet shall the righteous hold on his way. He who has clean hands shall grow stronger and stronger.

¹⁰Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.

¹⁰But as for you all, come on now again; I shall not find a wise man among you.

¹¹Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.

¹¹My days are past, my plans are broken off, as are the thoughts of my heart.

¹²Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.

¹²They change the night into day, saying ‘The light is near’ in the presence of darkness.

¹³Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger;

¹³If I look for Sheol Sheol is the place of the dead. as my house, if I have spread my couch in the darkness,

¹⁴till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».

¹⁴If I have said to corruption, ‘You are my father;’ to the worm, ‘My mother,’ and ‘my sister;’

¹⁵Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?

¹⁵where then is my hope? as for my hope, who shall see it?

¹⁶Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet.

¹⁶Shall it go down with me to the gates of Sheol Sheol is the place of the dead. , or descend together into the dust?”