1Oti toe, malai-imi Yesus ngkai rala Tomi Alata'ala. Ria hadua ngkai ana'guru-na mpo'uli' -ki: "Guru, hilo mpu'u-konae' tomi toe-e! Hilo watu-na! Uma mowo kancola-na!"
1Og da han gikk ut av templet, sa en av hans disipler til ham: Mester! se, hvilke stener og hvilke bygninger!
2Na'uli' Yesus: "Nuhilo wa tomi to bohe toe-e lau? Uma mpai' ria hamehaa' watu to bate pomeduncu-na. Bate ragero omea mpai'."
2Og Jesus sa til ham: Ser du disse store bygninger? Det skal ikke levnes sten på sten som ikke skal brytes ned.
3Oti toe, hilou-imi Yesus hi Bulu' Zaitun pai' -i mohura mposinyanyohi-ki Tomi Alata'ala. Petrus, Yakobus, Yohanes pai' Andreas tumai mpololitai-i nto'u uma ria tau ntani' -na.
3Og da han satt på Oljeberget rett imot templet, spurte Peter og Jakob og Johannes og Andreas ham i enrum:
4Ra'uli': "Uli' -kakai ba nto'uma kadupa' -na to nu'uli' toe-e we'i, pai' napa mpai' to jadi' tanda ane hawe'ea toe neo' madupa' -pi."
4Si oss: Når skal dette skje? og hvad er tegnet når alt dette skal fullbyrdes?
5Na'uli' Yesus: "Pelompehi, neo' -koi ma'ala rabagiu.
5Jesus tok til orde og sa til dem: Se til at ikke nogen fører eder vill!
6Apa' wori' mpai' tauna to mehupa' to mpo'uli' kahira' -na Magau' Topetolo', alaa-na wori' mpai' tauna to rabagiu.
6For mange skal komme i mitt navn og si: Det er mig; og de skal føre mange vill.
7Mpo'epe-koi mpai' kareba panga'ea ngkai kalaa-na, ni'epe wo'o moni panga'ea to mohu'. Aga neo' me'eka', apa' hawe'ea toe kana jadi' ulu, tapi' kajadia' toe uma mpobatuai karata-nami kahudua dunia'.
7Men når I hører krig og rykter om krig, da la eder ikke skremme! for det må så skje, men enden er ikke enda.
8Nto'u toe mpai', wori' ngata mosipanga'ei, magau' hadua mpo'ewa magau' kahadua-na. Hiapa-apa ria linu pai' oro'. Aga hawe'ea toe lau lako' pontepu'ua-na-pidi, hewa pontodohaka hadua tobine to neo' mo'ana'.
8For folk skal reise sig mot folk, og rike mot rike; det skal være jordskjelv både her og der; det skal være hunger og oprør. Dette er begynnelsen til veene.
9"Aga koi' tohe'i, mo'inga' -inga' -koi! Apa' koi' mpai' bate rahoko' pai' rakeni hi topohura agama. Raweba' -koi hi rala tomi posampayaa. Rabua' -koi hi topoparenta pai' hi magau' sabana petuku' -ni hi Aku'. Nto'u toe mpai', ria loga-ni mpo'uli' -raka pepangala' -ni hi Aku'.
9Men ta eder i vare! De skal overgi eder til domstolene, og I skal hudstrykes i synagoger og stilles for landshøvdinger og konger for min skyld, til vidnesbyrd for dem.
10Pai' Kareba Lompe' kana raparata hi humalili' dunia' kako'ia-na Eo Kiama.
10Og først må evangeliet forkynnes for alle folkeslag.
11Ane rahoko' -koi pai' rakeni hi topohura, neo' -koi me'eka' ba napa mpai' petompoi' -ni. Ane rata-damo tempo-ni mololita, uli' -mi-hana napa to natu'u Pue' Ala hi rala nono-ni. Apa' napa to ni'uli' nto'u toe, bela ngkai pekiri-ni moto. Lolita-ni tetu mehupa' ngkai Inoha' Tomoroli'.
11Og når de fører eder frem og overgir eder, da vær ikke forut bekymret for hvad I skal tale! men det som gis eder i samme stund, det skal I tale; for det er ikke I som taler, men den Hellige Ånd.
13"Rata mpai' tempo-na hawe'ea tauna mpokahuku' -koi sabana petuku' -ni hi Aku'. Ria mpai' tauna to mpewai' ompi' -ra ba ana' -ra moto bona rapatehi sabana petuku' -ra hi Aku'. Ria wo'o ana' to mpo'ewa totu'a-ra pai' mpopatehi-ra. Aga tauna to tida mepangala' hi Aku' duu' hi ka'omea-na, mporata-ra kalompea' hi eo mpeno.
12Og bror skal overgi bror til døden, og en far sitt barn, og barn skal reise sig mot foreldre og volde deres død.
14"Owi nabi Daniel mpolowa karata-na to rahanga' `Topegerohi to dada'a.' (Hema to mpobasa lolita pelowa toe, penotohi mpu'u batua-na!) Jadi', ane nihilo to nalowa Daniel toe mokore hi pokorea to ratagi-ki, agina tauna to mo'oha' hi Yudea metibo' hilou hi bulu' -na.
13Og I skal hates av alle for mitt navns skyld; men den som holder ut inntil enden, han skal bli frelst.
15Tauna to mohura hi parawa-na neo' -pi leba' mesua' hi rala tomi-na mpo'ala' ba napa-napa.
14Men når I ser ødeleggelsens vederstyggelighet stå der hvor den ikke bør - den som leser det, han se til å skjønne det! - da må de som er i Judea, fly til fjells,
16Tauna to hi bonea, neo' -pi nculii' hi ngata mpo'ala' pohea-na. Kaliliu metibo'!
15og den som er på taket, ikke stige ned i huset og ikke gå inn for å hente noget fra sitt hus,
17Mpe'ahii' -ra mpai' tobine to nto'u-ra motina'i pai' to mpentii' ana' -ra nto'u toe, apa' mokoro mpai' petibo' -ra.
16og den som er ute på marken, ikke vende tilbake for å hente sin kappe.
18Mekakae-koi hi Alata'ala bona eo petiboa' -ni toe neo' nto'u tempo lengi'.
17Ve de fruktsommelige og dem som gir die, i de dager!
19Apa' nto'u toe mpai' rata pesesa' to ko'ia ria hangkania jadi' ngkai lomo' -na Alata'ala mpajadi' dunia' rata tempo tohe'i, pai' uma wo'o-pi-hawo mpai' ria jadi' hi eo boko' -na.
18Men bed at det ikke må skje om vinteren!
20Aga naredehi moto mpai' Pue' Ala tempo kaparia toe, apa' ane uma naredehi tempo-na, bate uma ria haduaa to tuwu'. Jadi', apa' napoka'ahi' -ra tauna to napelihi pai' to napobagia, toe pai' naredehi mpai' tempo kaparia toe.
19for i de dager skal det være så stor en trengsel som ikke har vært inntil nu fra skapningens begynnelse, fra den tid da Gud skapte verden, og som heller ikke skal bli.
21"Nto'u toe mpai', ane ria to mpo'uli' -kokoi: `Hilo, Magau' Topetolo' ohe'i-imi,' ba `Hilo, ohe'e-i mai Magau' Topetolo',' neo' nipangalai'.
20Og dersom ikke Herren forkortet de dager, da blev intet kjød frelst; men for de utvalgtes skyld, for deres skyld som han har utvalgt, har han forkortet de dager.
22Apa' mehupa' mpai' wori' tauna to boa' to mpo'uli' kahira' -na Magau' Topetolo', ba to mpo'uli' kahira' -na nabi. Mpobabehi-ra tanda mekoncehi pai' tanda to mobaraka', bona mpobagiu-ra wori' tauna. Ane ke ma'ala, ntahawe' tauna to napelihi Alata'ala rabagiu wo'o.
21Og om nogen da sier til eder: Se, her er Messias, eller: Se der - da skal I ikke tro det.
23Aga koi' tohe'i, mo'inga' -inga' -koi! Ku'uli' ami' -mikokoi hawe'ea tohe'e kako'ia-na jadi'.
22For falske messiaser og falske profeter skal opstå og gjøre tegn og under for å føre de utvalgte vill, om det var mulig.
25"Jadi', nto'u toe mpai', ane timpaliu-pi tempo kaparia toe, hawe'ea anu to mobaraka' hi langi' ralengo. Eo mobali' mobengi, wula uma-pi mehini, betue' roda' ngkai langi'.
23Men ta I eder i vare! Jeg har sagt eder alt forut.
26Nto'u toe-damo mpai', hawe'ea tauna mpohilo-a, Aku' Ana' Manusia', mana'u tumai hi rala limu'. Uma mowo kabaraka' -ku pai' pehini-ku nto'u toe.
24Men i de dager, efter den trengsel, skal solen bli formørket og månen ikke gi sitt skinn,
27Kuhubui mala'eka-ku hilou mporumpu tauna to kupobagia ngkai humalili' dunia', ngkai wuntu dunia' pai' ngkai wuntu langi'.
25og stjernene skal falle ned fra himmelen, og himmelens krefter skal rokkes.
28"Petonoi-koi napa to kutudui' -kokoi hante lolita rapa' kaju ara. Ane nihilo rau-na mela' pai' mohulu-i, ni'inca-mi kaneo' -na mara eo.
26Og da skal de se Menneskesønnen komme i skyene med megen kraft og herlighet.
29Wae wo'o ane nihilo-damo kajadia' toe we'i lou, ni'inca-mi neo' madupa' mpu'u-mi to ku'uli' we'i.
27Og da skal han sende ut englene og samle sine utvalgte fra de fire verdenshjørner, fra jordens ende til himmelens ende.
30Mpu'u ku'uli' -kokoi: hawe'ea toe we'i bate madupa' kako'ia-na mate omea tauna to tuwu' tempo toi.
28Lær en lignelse av fikentreet: Så snart det kommer saft i dets grener, og dets blader springer ut, da vet I at sommeren er nær;
31Langi' pai' dunia' mogero mpai', tapi' lolita-ku bate-bate-na duu' kahae-hae-na.
29således skal også I, når I ser dette skje, vite at han er nær for døren.
32"Aga ane eo pai' jaa kadupa' -na hawe'ea toe, muntu' Tuama-ku-wadi to mpo'inca. Uma ria to ntani' -na to mpo'inca. Bangku' mala'eka to hi suruga-hawoe', uma wo'o-rawo ra'incai. Bangku' Aku' Ana' -nae', uma wo'o-kuwo ku'incai.
30Sannelig sier jeg eder: Denne slekt skal ingenlunde forgå før alt dette skjer.
33Toe pai' kana mo'inga' -inga' pai' mojaga-koi, apa' uma ni'incai tempo kadupa' -na.
31Himmel og jord skal forgå, men mine ord skal ingenlunde forgå.
34Ane rata nculii' -apa mpai', kajadi' -na hewa lolita rapa' tohe'i. Hadua pue' tomi mopatuju hilou hi ngata to molaa. Kako'ia-na me'ongko', nahubui pahawaa' -na mpewili' tomi-na, hore-hore nawai' -ra bago-ra. Hi tompodoo wobo' na'uli' -ki: `Mo'inga' -inga' -koe'!'
32Men hin dag eller time vet ingen, ikke engang englene i himmelen, ikke engang Sønnen, men alene min Fader.
36Jadi', kana mo'inga' mpu'u-ra, apa' uma ra'incai ba nto'uma karata-na pue' tomi, ba ncimonou' -di ba ntongo' bengi-di ba mepulo ngkii ba nto'u eo mehupa'. Nee-neo' mpai' rata ncorobaa-imi pai' narata-ra bula-ra leta'. Wae wo'o kana mo'inga' -inga' -koi, apa' uma ni'incai nto'uma-a rata.
33Ta eder i vare, våk! For I vet ikke når tiden er.
37Napa to ku'uli' -kokoi tohe'i, ku'uli' wo'o hi hawe'ea tauna: Mo'inga' -inga' -hawoe'!"
34Likesom en mann som drog utenlands og forlot sitt hus og overgav sine tjenere styret, enhver sin gjerning, og bød dørvokteren at han skulde våke,
35således skal I våke - for I vet ikke når husets herre kommer, enten det blir om aftenen eller ved midnatt eller ved hanegal eller om morgenen -
36forat han ikke skal finne eder sovende, når han kommer uforvarende.
37Men det jeg sier til eder, det sier jeg til alle: Våk!