Uma: New Testament

Norwegian

Mark

5

1Ngkai ree, rata-ramo hi dipo rano, hi tana' Gerasa.
1Og de kom over på hin side av sjøen, til gerasenernes bygd.
5Hi tana' Gerasa toe, ria hadua tauna to nahawi' anudaa'. Hi daeo' -wadi po'ohaa' -na. Uma-i tono rahoo' nau' hante rante, apa' uma mowo karoho-na. Pontu-na witi' -na pai' pale-na rahoo', aga koloro pai' rante ma'ala oa' nadupe'. Ngkai kamoroho-na toe, pai' uma ria haduaa to daho' mpodongo-i. Hi eo-na hi bengi-na ntora dao' -dao' -na hi daeo' pai' hi bulu' -na, pai' kakakio' -kio', pai' -i mposerohi woto-na hante watu. Jadi', wae pana'u-na Yesus ngkai rala sakaya, mehupa' -mi tauna to kahawia' toei ngkai daeo'.
2Og da han var gått ut av båten, kom det straks mot ham ut av gravene en mann som var besatt av en uren ånd.
6Kampohilo-na Yesus ngkai molaa, pokeno-nami hilou mperapai-i, pai' -i mowingkotu' hi nyanyoa-na mponyompa-i.
3Han hadde sitt tilhold der i gravene, og de kunde ikke lenger binde ham, ikke engang med lenker;
8Yesus mpohubui anudaa' malai, na'uli': "Malai-moko ngkai tauna tetui!" Mejeu' tau toei na'uli': "Ee Yesus Ana' Alata'ala to hi suruga! Napa-di-kona pai' tumai-koe? Hante hanga' Alata'ala merapi' -a bona neo' -a-kuwo nusesa'."
4for han hadde ofte vært bundet med fot-jern og lenker, og lenkene hadde han revet av sig, og fot-jernene hadde han sønderslitt, og ingen kunde rå med ham,
9Yesus mpekune' -i: "Hema hanga' -nu?" Na'uli': "Hanga' -ku Legion, apa' wori' -kai hampo'emaa' to mesua' hi tau toii." (Hanga' Legion tohe'e, batua-na: moncobu.)
5og han var alltid, natt og dag, i gravene og på fjellene og skrek og slo sig selv med stener.
10Rajojo seta toera merapi' hi Yesus bona neo' -ra napopalai ngkai ngata toe.
6Og da han så Jesus langt borte, løp han til og falt ned for ham,
11Uma molaa ngkai ree, ria wori' wawu mojume hi panapa bulu'.
7og ropte med høi røst: Hvad har jeg med dig å gjøre, Jesus, du den høieste Guds Sønn? Jeg besverger dig ved Gud at du ikke må pine mig!
12Anudaa' toera merapi' hi Yesus, ra'uli': "Hubui-kai mesua' hi wawu toera mai."
8For han sa til ham: Far ut av mannen, du urene ånd!
13Napiliu moto-ra Yesus. Ngkai ree, malai mpu'u-ramo anudaa' toera kaliliu mesua' hi wawu. Pesua' -ra hi wawu toe, mparampuli-ramo-rawo wawu hilou mengkajuala' hi rano, mate bonga-ramo hi rala ue-- kawori' -ra ria nte roncobu ma'a.
9Og han spurte ham: Hvad er ditt navn? Og han sa til ham: Legion er mitt navn; for vi er mange.
14Karahilo-na tauna to mpodoo wawu toera napa to jadi', pokeno-rami hilou hi rala ngata pai' hi bonea to mohu' mpoparata kajadia' toe. Toe pai' tumai-ramo pue' ngata doko' mpohilo napa to jadi'.
10Og han bad ham meget at han ikke måtte drive dem ut av bygden.
15Karata-ra hi Yesus, rahilo-rawo tauna to kahawia' toei, mohura rodo-imi, moheai-i, pai' monoto-mi nono-na. Mpohilo toe, me'eka' -ramo.
11Men det gikk en stor svinehjord og beitet der ved fjellet,
16Tauna to mpohilo kajadia' toe mpotutura napa to jadi' hi tauna to kahawia', pai' napa to jadi' hi wawu-ra.
12Og de bad ham: Send oss inn i svinene, så vi kan fare i dem!
17Ngkai ree, pue' ngata merapi' hi Yesus bona malai-i ngkai ngata-ra. Jadi', mohawi' nculii' -imi hi rala sakaya.
13Og han gav dem lov til det. Og de urene ånder fór ut og fór i svinene; og hjorden styrtet sig ut over stupet ned i sjøen, omkring to tusen i tallet, og druknet i sjøen.
18Bula-na Yesus mohawi' toe, tauna to kahawia' -e ngone merapi' bona ma'ala-i hilou dohe-na.
14Og de som gjætte dem, tok flukten, og fortalte det i byen og i bygden. Og folk kom ut for å se hvad som hadde hendt.
19Tapi' uma-i napiliu, na'uli' -ki: "Nculii' -moko hilou hi tomi-nu, uli' -raka hingka ngata-nu napa to nababehi Pue' Ala hi iko, pai' ahi' -na hi iko."
15Og de kom til Jesus og så den besatte sitte påklædd og ved sans og samling, han som hadde vært besatt av legionen, og de blev forferdet.
20Hilou-imi-hawo hi tana' Dekapolis (batua-na: Hampulu' Ngata), mpopalele napa to nababehi Yesus hi woto-na. Konce hawe'ea tauna to mpo'epe.
16Og de som hadde sett det, fortalte dem hvorledes det var gått med den besatte, og om svinene.
21Nculii' wo'o-imi Yesus hilou hi dipo rano. Karata-na hi dipo-na, wori' wo'o-mi tauna mpotipuhi-i. Bula-na hi wiwi' rano-pidi,
17Og de begynte å be ham at han vilde dra bort fra deres landemerker.
22rata hadua pangkeni tomi posampayaa to Yahudi, hanga' -na Yairus. Kampohilo-na Yesus, powingkotu' -nami hi nyanyoa-na
18Og da han gikk i båten, bad den besatte om å få være med ham.
23mpopetulungi, na'uli': "Neo' mate lia-imi dei' -ku hi tomi. Lou-ta hi tomi-ku, nujama-ka-kuwo bona mo'uri' -i, bona neo' -i-hawo mate."
19Og han gav ham ikke lov, men sa til ham: Gå hjem til dine og fortell dem hvor store ting Herren har gjort imot dig, og at han har miskunnet sig over dig!
24Hilou mpu'u-imi Yesus dohe-na, pai' mo'iko wo'o tauna ntuku' -ra. Wori' tauna mpo'upi' Yesus.
20Og han gikk bort og begynte å kunngjøre i Dekapolis hvor store ting Jesus hadde gjort imot ham; og alle undret sig.
25Hi olo' ntodea, ria hadua tobine, hampulu' rompae-imi moraa', uma ria kantotoa' -na.
21Og da Jesus var faret over med båten til hin side igjen, samlet meget folk sig om ham; og han var ved sjøen.
26Mompae-mpae-imi mpopepokulii' hi dokter, duu' -na oti-mi ihi' tomi-na napobalu' bona ria napobayari-raka. Aga uma oa' ria kamo'uria' -na, tedonihii lau-di haki' -na.
22Og det kom en av synagoge-forstanderne ved navn Jairus; og da han så ham, falt han ned for hans føtter,
28Wori' -mi to na'epe to mpotompo'wiwi Yesus. Toe pai' na'uli' hi rala nono-na: "Nau' baju-na-wadi kureo, mo'uri' -ale mpai'!" Jadi' mengkahipi' -imi-hawo hilou hi olo' tauna to wori' mpomohui' Yesus ngkai tilingkuria-na, pai' naganga mpu'u-mi-hawo baju-na.
23og han bad ham meget og sa: Min datter ligger på det siste; kom og legg dine hender på henne, så hun må bli frelst og leve!
29Wae kanaganga-na, hampinisi mata mentoda' -mi poraa' -na. Ncaliu na'inca kamo'uri' -nami.
24Og han gikk bort med ham, og meget folk fulgte ham, og de trengte ham.
30Nto'u toe wo'o-hawo, Yesus mpo'inca karia-na baraka' malai ngkai Hi'a. Kame'ili' -nami hi tauna to wori', na'uli': "Hema to mpoganga baju-kue?"
25Og der var en kvinne som hadde hatt blodsott i tolv år;
31Ra'uli' ana'guru-na: "Guru, nuhilo moto-kowole kawori' tauna to mpo'upi' -koe. Beiwa-kona pai' nupekune' hema to mpoganga-ko?"
26og hun hadde lidt meget av mange læger og satt til alt det hun eide, og hadde ikke hatt nogen hjelp av det, men var heller blitt verre;
32Aga Yesus menaa ntololikia-na mpali' tauna to mpoganga-i.
27da hun hadde hørt ryktet om Jesus, kom hun midt iblandt folket og rørte bakfra ved hans klædebon.
33Na'inca tobine toei napa to jadi' hi woto-na. Kamoridi' -nami-hawo me'eka', pai' tumai-i mowingkotu' hi nyanyoa Yesus mpangaku' hawe'ea-na.
28For hun sa: Kan jeg få røre, om det så bare er ved hans klær, så blir jeg helbredet.
34Yesus mpo'uli' -ki tobine toei: "Ana' -ku, mo'uri' -moko sabana pepangala' -nu hi Aku'. Nculii' -moko hante kalompea' tuwu' -nu. Mo'uri' -moko, uma-pi ria haki' -nu."
29Og straks uttørkedes hennes blods kilde, og hun kjente i sitt legeme at hun var helbredet for sin plage.
35Bula-na Yesus mololita-pidi, rata-mi ba hangkuja dua suro ngkai tomi Yairus mpo'uli' -ki Yairus: "Mate-imi-hana ana' -nu. Neo' -pi mposusai' Guru."
30Og Jesus kjente straks hos sig selv den kraft som gikk ut fra ham, og han vendte sig om i hopen og sa: Hvem var det som rørte ved mine klær?
36Pe'epe moto-i Yesus napa to ra'uli' suro toera. Na'uli' mpo'uli' -ki Yairus: "Neo' mere' nono-nu! Pangala' moto-mi-hana!"
31Og hans disipler sa til ham: Du ser at folket trenger dig på alle kanter, og du sier: Hvem var det som rørte ved mig?
37Kakaliliu-nami Yesus mako', aga uma napiliu tauna to wori' mpodohei-i mesua' hi rala tomi Yairus, muntu' Petrus, Yakobus pai' Yohanes ompi' -na Yakobus-wadi.
32Og han så sig om for å få øie på henne som hadde gjort dette.
38Karata-na hi tomi Yairus, na'epe-hawo merodo' -ra-damo tauna, hangaa pogeo' -ra-damo pai' motantangi' rahuduwukui.
33Men kvinnen kom redd og skjelvende, for hun visste hvad som var skjedd med henne, og hun falt ned for ham og sa ham hele sannheten.
39Kamesua' -na hi rala tomi, na'uli' -raka: "Napa pai' merodo' rahi-koi geo' -e! Uma-i-hawo-le mate-e. Leta' -i-wadi."
34Da sa han til henne: Datter! din tro har frelst dig; gå bort i fred, og vær helbredet for din plage!
40Mpo'epe toe we'i, rapotawai-i-wadi. Ngkai ree, Yesus mpohubui-ra omea malai ngkai rala tomi, pai' -i mesua' hi kamar poturua ana' toei, hante tina pai' tuama-na, pai' ana'guru-na to tolu.
35Mens han ennu talte, kom det folk fra synagoge-forstanderen og sa: Din datter er død; hvorfor umaker du mesteren lenger?
41Nakamu pale-na ana' toei, pai' na'uli' -ki: "Memata-moko ana'!" Hi rala basa-ra to Yahudi, moni-na hewa toi: "Talita kum!"
36Men Jesus hørte det ord som blev sagt, og sa til synagoge-forstanderen: Frykt ikke, bare tro!
42Pemata-nami ana' toei kaliliu momako'. (Umuru-na hampulu' rompae.) Uma mowo kakonce-ra tauna to mpohilo.
37Og han lot ingen følge med sig uten Peter og Jakob og Johannes, Jakobs bror.
43Aga Yesus mpotagi-ra, na'uli': "Neo' mpu'u nilolita napa to lako' jadi' toi." Pai' na'uli' wo'o: "Wai' -imi ana' tetui koni' -na."
38Og de kom til synagoge-forstanderens hus, og han så en larmende hop og folk i stor gråt og jammer,
39og han gikk inn og sa til dem: Hvorfor larmer og gråter I? Barnet er ikke død; hun sover.
40Og de lo ham ut. Men han driver alle ut, og tar med sig barnets far og mor og dem som var med ham, og går inn der hvor barnet var.
41Og han tar barnet ved hånden og sier til henne: Talita kumi; det er utlagt: Pike! jeg sier dig: Stå op!
42Og straks stod piken op og gikk omkring; for hun var tolv år gammel. Og de blev storlig forferdet.
43Og han bød dem strengt at ikke nogen skulde få dette å vite; og han sa at de skulde gi henne noget å ete.