¹“Behold, my eye has seen all this. My ear has heard and understood it.

¹Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

²What you know, I know also. I am not inferior to you.

²Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

³“Surely I would speak to the Almighty. I desire to reason with God.

³Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

⁴But you are forgers of lies. You are all physicians of no value.

⁴Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

⁵Oh that you would be completely silent! Then you would be wise.

⁵Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

⁶Hear now my reasoning. Listen to the pleadings of my lips.

⁶Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

⁷Will you speak unrighteously for God, and talk deceitfully for him?

⁷Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

⁸Will you show partiality to him? Will you contend for God?

⁸Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

⁹Is it good that he should search you out? Or as one deceives a man, will you deceive him?

⁹Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

¹⁰He will surely reprove you if you secretly show partiality.

¹⁰Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

¹¹Shall not his majesty make you afraid, And his dread fall on you?

¹¹Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

¹²Your memorable sayings are proverbs of ashes, Your defenses are defenses of clay.

¹²Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

¹³“Be silent, leave me alone, that I may speak. Let come on me what will.

¹³Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

¹⁴Why should I take my flesh in my teeth, and put my life in my hand?

¹⁴Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

¹⁵Behold, he will kill me. I have no hope. Nevertheless, I will maintain my ways before him.

¹⁵Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

¹⁶This also shall be my salvation, that a godless man shall not come before him.

¹⁶Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

¹⁷Hear diligently my speech. Let my declaration be in your ears.

¹⁷Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

¹⁸See now, I have set my cause in order. I know that I am righteous.

¹⁸Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

¹⁹Who is he who will contend with me? For then would I hold my peace and give up the spirit.

¹⁹Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

²⁰“Only don’t do two things to me; then I will not hide myself from your face:

²⁰Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

²¹withdraw your hand far from me; and don’t let your terror make me afraid.

²¹din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

²²Then call, and I will answer; or let me speak, and you answer me.

²²Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

²³How many are my iniquities and sins? Make me know my disobedience and my sin.

²³Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

²⁴Why hide you your face, and hold me for your enemy?

²⁴Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

²⁵Will you harass a driven leaf? Will you pursue the dry stubble?

²⁵Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

²⁶For you write bitter things against me, and make me inherit the iniquities of my youth:

²⁶Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

²⁷You also put my feet in the stocks, and mark all my paths. You set a bound to the soles of my feet,

²⁷du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

²⁸though I am decaying like a rotten thing, like a garment that is moth-eaten.

²⁸Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!