¹“Isn’t a man forced to labor on earth? Aren’t his days like the days of a hired hand?

¹En stridsmans liv lever ju människan på jorden, och hennes dagar äro såsom dagakarlens dagar.

²As a servant who earnestly desires the shadow, as a hireling who looks for his wages,

²Hon är lik en träl som flämtar efter skugga, lik en dagakarl som får bida efter sin lön.

³so am I made to possess months of misery, wearisome nights are appointed to me.

³Så har jag fått till arvedel månader av elände; nätter av vedermöda hava blivit min lott.

⁴When I lie down, I say, ‘When shall I arise, and the night be gone?’ I toss and turn until the dawning of the day.

⁴Så snart jag har lagt mig, är min fråga: »När skall jag då få stå upp?» Ty aftonen synes mig så lång; jag är övermätt av oro, innan morgonen har kommit.

⁵My flesh is clothed with worms and clods of dust. My skin closes up, and breaks out afresh.

⁵Med förruttnelsens maskar höljes min kropp, med en skorpa lik jord; min hud skrymper samman och faller sönder.

⁶My days are swifter than a weaver’s shuttle, and are spent without hope.

⁶Mina dagar fly snabbare än vävarens spole; de försvinna utan något hopp.

⁷Oh remember that my life is a breath. My eye shall no more see good.

⁷Tänk därpå att mitt liv är en fläkt, att mitt öga icke mer skall få se någon lycka.

⁸The eye of him who sees me shall see me no more. Your eyes shall be on me, but I shall not be.

⁸Den nu ser mig, hans öga skall ej vidare skåda mig; bäst din blick vilar på mig, är jag icke mer.

⁹As the cloud is consumed and vanishes away, so he who goes down to Sheol Sheol is the place of the dead. shall come up no more.

⁹Såsom ett moln som har försvunnit och gått bort, så är den som har farit ned i dödsriket; han kommer ej åter upp därifrån.

¹⁰He shall return no more to his house, neither shall his place know him any more.

¹⁰Aldrig mer vänder han tillbaka till sitt hus, och hans plats vet icke av honom mer.

¹¹“Therefore I will not keep silent. I will speak in the anguish of my spirit. I will complain in the bitterness of my soul.

¹¹Därför vill jag nu icke lägga band på min mun, jag vill taga till orda i min andes ångest, jag vill klaga i min själs bedrövelse.

¹²Am I a sea, or a sea monster, that you put a guard over me?

¹²Icke är jag väl ett hav eller ett havsvidunder, så att du måste sätta ut vakt mot mig?

¹³When I say, ‘My bed shall comfort me. My couch shall ease my complaint;’

¹³När jag hoppas att min bädd skall trösta mig, att mitt läger skall lindra mitt bekymmer,

¹⁴then you scare me with dreams, and terrify me through visions:

¹⁴då förfärar du mig genom drömmar, och med syner förskräcker du mig.

¹⁵so that my soul chooses strangling, death rather than my bones.

¹⁵Nej, hellre vill jag nu bliva kvävd, hellre dö än vara blott knotor!

¹⁶I loathe my life. I don’t want to live forever. Leave me alone, for my days are but a breath.

¹⁶Jag är led vid detta; aldrig kommer jag åter till liv. Låt mig vara; mina dagar äro ju fåfänglighet.

¹⁷What is man, that you should magnify him, that you should set your mind on him,

¹⁷Vad är då en människa, att du gör så stor sak av henne, aktar på henne så noga,

¹⁸that you should visit him every morning, and test him every moment?

¹⁸synar henne var morgon, prövar henne vart ögonblick?

¹⁹How long will you not look away from me, nor leave me alone until I swallow down my spittle?

¹⁹Huru länge skall det dröja, innan du vänder din blick ifrån mig, lämnar mig i fred ett litet andetag?

²⁰If I have sinned, what do I do to you, you watcher of men? Why have you set me as a mark for you, so that I am a burden to myself?

²⁰Om jag än har syndar, vad skadar jag därmed dig, du människornas bespejare? Varför har du satt mig till ett mål för dina angrepp och låtit mig bliva en börda för mig själv?

²¹Why do you not pardon my disobedience, and take away my iniquity? For now shall I lie down in the dust. You will seek me diligently, but I shall not be.”

²¹Varför vill du icke förlåta mig min överträdelse, icke tillgiva mig min missgärning? Nu måste jag ju snart gå till vila i stoftet; om du söker efter mig, så är jag icke mer.