¹Therefore when the Lord knew that the Pharisees had heard that Jesus was making and baptizing more disciples than John

¹Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;

²(although Jesus himself didn’t baptize, but his disciples),

²dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.

³he left Judea, and departed into Galilee.

³Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.

⁴He needed to pass through Samaria.

⁴Därvid måste han taga vägen genom Samarien.

⁵So he came to a city of Samaria, called Sychar, near the parcel of ground that Jacob gave to his son, Joseph.

⁵Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.

⁶Jacob’s well was there. Jesus therefore, being tired from his journey, sat down by the well. It was about the sixth hour noon .

⁶Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.

⁷A woman of Samaria came to draw water. Jesus said to her, “Give me a drink.”

⁷Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: »Giv mig att dricka.»

⁸For his disciples had gone away into the city to buy food.

⁸Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.

⁹The Samaritan woman therefore said to him, “How is it that you, being a Jew, ask for a drink from me, a Samaritan woman?” (For Jews have no dealings with Samaritans.)

⁹Då sade den samaritiska kvinnan till honom: »Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?» Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.

¹⁰Jesus answered her, “If you knew the gift of God, and who it is who says to you, ‘Give me a drink,’ you would have asked him, and he would have given you living water.”

¹⁰Jesus svarade och sade till henne: »Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten.»

¹¹The woman said to him, “Sir, you have nothing to draw with, and the well is deep. From where then have you that living water?

¹¹Kvinnan sade till honom: »Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?»

¹²Are you greater than our father, Jacob, who gave us the well, and drank of it himself, as did his children, and his livestock?”

¹²Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?»

¹³Jesus answered her, “Everyone who drinks of this water will thirst again,

¹³Jesus svarade och sade till henne: »Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;

¹⁴ but whoever drinks of the water that I will give him will never thirst again; but the water that I will give him will become in him a well of water springing up to eternal life.”

¹⁴men den som dricker av det vatten som jag giver honom, han skall aldrig någonsin törsta, utan det vatten jag giver honom skall bliva i honom en källa vars vatten springer upp med evigt liv.»

¹⁵The woman said to him, “Sir, give me this water, so that I don’t get thirsty, neither come all the way here to draw.”

¹⁵Kvinnan sade till honom: »Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten.»

¹⁶Jesus said to her, “Go, call your husband, and come here.”

¹⁶Han sade till henne: »Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka.»

¹⁷The woman answered, “I have no husband.” Jesus said to her, “You said well, ‘I have no husband,’

¹⁷Kvinnan svarade och sade: »Jag har ingen man.» Jesus sade till henne: »Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man.»

¹⁸ for you have had five husbands; and he whom you now have is not your husband. This you have said truly.”

¹⁸Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.

¹⁹The woman said to him, “Sir, I perceive that you are a prophet.

¹⁹Då sade kvinnan till honom: »Herre, jag ser att du är en profet.

²⁰Our fathers worshiped in this mountain, and you Jews say that in Jerusalem is the place where people ought to worship.”

²⁰Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja.»

²¹Jesus said to her, “Woman, believe me, the hour comes, when neither in this mountain, nor in Jerusalem, will you worship the Father.

²¹Jesus sade till henne: »Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.

²² You worship that which you don’t know. We worship that which we know; for salvation is from the Jews.

²²I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --

²³ But the hour comes, and now is, when the true worshippers will worship the Father in spirit and truth, for the Father seeks such to be his worshippers.

²³men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.

²⁴ God is spirit, and those who worship him must worship in spirit and truth.”

²⁴Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning.»

²⁵The woman said to him, “I know that Messiah comes,” (he who is called Christ). “When he has come, he will declare to us all things.”

²⁵Kvinnan sade till honom: »Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt.»

²⁶Jesus said to her, “I am he, the one who speaks to you.”

²⁶Jesus svarade henne: »Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde.»

²⁷At this, his disciples came. They marveled that he was speaking with a woman; yet no one said, “What are you looking for?” or, “Why do you speak with her?”

²⁷I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.

²⁸So the woman left her water pot, and went away into the city, and said to the people,

²⁸Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:

²⁹“Come, see a man who told me everything that I did. Can this be the Christ?”

²⁹»Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?»

³⁰They went out of the city, and were coming to him.

³⁰Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.

³¹In the meanwhile, the disciples urged him, saying, “Rabbi, eat.”

³¹Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: »Rabbi, tag och ät.»

³²But he said to them, “I have food to eat that you don’t know about.”

³²Men han svarade dem: »Jag har mat att äta som I icke veten om.»

³³The disciples therefore said one to another, “Has anyone brought him something to eat?”

³³Då sade lärjungarna till varandra: »Kan väl någon hava burit mat till honom?»

³⁴Jesus said to them, “My food is to do the will of him who sent me, and to accomplish his work.

³⁴Jesus sade till dem: »Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk.»

³⁵ Don’t you say, ‘There are yet four months until the harvest?’ Behold, I tell you, lift up your eyes, and look at the fields, that they are white for harvest already.

³⁵I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.

³⁶ He who reaps receives wages, and gathers fruit to eternal life; that both he who sows and he who reaps may rejoice together.

³⁶Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig.

³⁷ For in this the saying is true, ‘One sows, and another reaps.’

³⁷Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.

³⁸ I sent you to reap that for which you haven’t labored. Others have labored, and you have entered into their labor.”

³⁸Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete.»

³⁹From that city many of the Samaritans believed in him because of the word of the woman, who testified, “He told me everything that I did.”

³⁹Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.

⁴⁰So when the Samaritans came to him, they begged him to stay with them. He stayed there two days.

⁴⁰När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.

⁴¹Many more believed because of his word.

⁴¹Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.

⁴²They said to the woman, “Now we believe, not because of your speaking; for we have heard for ourselves, and know that this is indeed the Christ, the Savior of the world.”

⁴²Och de sade till kvinnan: »Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare.»

⁴³After the two days he went out from there and went into Galilee.

⁴³Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.

⁴⁴For Jesus himself testified that a prophet has no honor in his own country.

⁴⁴Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.

⁴⁵So when he came into Galilee, the Galileans received him, having seen all the things that he did in Jerusalem at the feast, for they also went to the feast.

⁴⁵När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.

⁴⁶Jesus came therefore again to Cana of Galilee, where he made the water into wine. There was a certain nobleman whose son was sick at Capernaum.

⁴⁶Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.

⁴⁷When he heard that Jesus had come out of Judea into Galilee, he went to him, and begged him that he would come down and heal his son, for he was at the point of death.

⁴⁷När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.

⁴⁸Jesus therefore said to him, “Unless you see signs and wonders, you will in no way believe.”

⁴⁸Då sade Jesus till honom: »Om I icke sen tecken och under, så tron I icke.»

⁴⁹The nobleman said to him, “Sir, come down before my child dies.”

⁴⁹Mannen sade till honom: »Herre, kom ned, förrän mitt barn dör.»

⁵⁰Jesus said to him, “Go your way. Your son lives.” The man believed the word that Jesus spoke to him, and he went his way.

⁵⁰Jesus svarade honom: »Gå, din son får leva.» Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.

⁵¹As he was now going down, his servants met him and reported, saying “Your child lives!”

⁵¹Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: »Din son kommer att leva.»

⁵²So he inquired of them the hour when he began to get better. They said therefore to him, “Yesterday at the seventh hour, 1:00 P. M. the fever left him.”

⁵²Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: »I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom.»

⁵³So the father knew that it was at that hour in which Jesus said to him, “Your son lives.” He believed, as did his whole house.

⁵³Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: »Din son får leva.» Och han kom till tro, så ock hela hans hus.

⁵⁴This is again the second sign that Jesus did, having come out of Judea into Galilee.

⁵⁴Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.