World English Bible

Svenska 1917

Psalms

102

1Hear my prayer, Yahweh! Let my cry come to you.
1Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
2Don’t hide your face from me in the day of my distress. Turn your ear to me. Answer me quickly in the day when I call.
2HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
3For my days consume away like smoke. My bones are burned as a torch.
3Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
4My heart is blighted like grass, and withered, for I forget to eat my bread.
4Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
5By reason of the voice of my groaning, my bones stick to my skin.
5Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
6I am like a pelican of the wilderness. I have become as an owl of the waste places.
6För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
7I watch, and have become like a sparrow that is alone on the housetop.
7Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
8My enemies reproach me all day. Those who are mad at me use my name as a curse.
8Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
9For I have eaten ashes like bread, and mixed my drink with tears,
9Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
10Because of your indignation and your wrath, for you have taken me up, and thrown me away.
10Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
11My days are like a long shadow. I have withered like grass.
11för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
12But you, Yahweh, will remain forever; your renown endures to all generations.
12Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
13You will arise and have mercy on Zion; for it is time to have pity on her. Yes, the set time has come.
13Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
14For your servants take pleasure in her stones, and have pity on her dust.
14Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
15So the nations will fear the name of Yahweh; all the kings of the earth your glory.
15Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
16For Yahweh has built up Zion. He has appeared in his glory.
16Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
17He has responded to the prayer of the destitute, and has not despised their prayer.
17när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
18This will be written for the generation to come. A people which will be created will praise Yah.
18när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
19For he has looked down from the height of his sanctuary. From heaven, Yahweh saw the earth;
19Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
20to hear the groans of the prisoner; to free those who are condemned to death;
20att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
21that men may declare the name of Yahweh in Zion, and his praise in Jerusalem;
21för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
22when the peoples are gathered together, the kingdoms, to serve Yahweh.
22på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
23He weakened my strength along the course. He shortened my days.
23när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
24I said, “My God, don’t take me away in the midst of my days. Your years are throughout all generations.
24Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
25Of old, you laid the foundation of the earth. The heavens are the work of your hands.
25Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
26They will perish, but you will endure. Yes, all of them will wear out like a garment. You will change them like a cloak, and they will be changed.
26I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
27But you are the same. Your years will have no end.
27de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
28The children of your servants will continue. Their seed will be established before you.”
28Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
29Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.