聖經新譯本

Svenska 1917

Job

21

1約伯的反駁約伯回答說:
1Därefter tog Job till orda och sade:
2“你們要細聽我的言語,這就算是你們給我的安慰。
2Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
3請原諒我,我又要說話了,說完以後,就任憑你們嘲笑吧!
3Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
4我豈是抱怨的人呢?我的心為甚麼不能忍耐呢?
4Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
5你們注視我,驚訝吧,用手掩口吧。
5Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
6我每逢想起,就驚惶,渾身戰抖。
6Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
7惡人反得福樂惡人為甚麼總可以存活,活到老,而且財勢強大?
7Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
8他們的後裔在他們面前堅定,他們眼見自己的子孫在他們周圍立定。
8De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
9他們的家宅平安無懼, 神的刑杖也不加在他們身上。
9Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
10他們的公牛交配而不落種,他們的母牛下犢而不掉胎,
10När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
11他們叫小孩子出去多如羊群,他們的年輕人四處跳躍;
11Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
12他們跟著琴鼓高歌,又因著簫的聲音歡樂。
12De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
13他們幸福度過他們的日子,一剎那間下陰間,毫無病痛。
13De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid.
14然而他們對 神說:‘離開我們吧,我們不願意曉得你的道路。
14Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
15全能者是誰,竟要我們服事他呢?我們若向他懇求,有甚麼益處呢?’
15Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
16他們的福樂豈不是掌握在他們的手中?惡人的謀算離我很遠。
16Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
17惡人的燈何嘗熄滅?災難何嘗臨到他們身上?神何嘗在忿怒中把痛苦分給他們!
17Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
18他們何嘗像風前的乾草,何嘗像暴風颳去的糠秕?
18De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
19你們說:‘ 神為惡人的兒女積蓄罪孽’,我卻說:‘ 神報應他本人,好叫他自己明白。’
19»Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
20願他親眼看見自己敗落,願他喝全能者的烈怒。
20Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
21他的歲月既然斷絕,他還會看顧自己身後的家嗎?
21Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
22 神既然審判那些在高位的,誰能把甚麼知識教給他呢?
22»Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
23有人到死的時候仍然氣力充足,享盡平靜與安逸;
23Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
24他的奶桶充滿鮮奶,他的骨髓滋潤。
24hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
25有人到死的時候心裡痛苦,一生未嘗美食;
25Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
26他們都一起躺在塵土中,蟲子爬滿他們身上。
26Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
27我知道你們的心思,與你們惡待我的計謀。
27Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
28你們問:‘霸王的房屋在哪裡?惡人住過的帳棚在哪裡?’
28I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
29你們沒有問問過路的人嗎?不承認他們所提的證據嗎?
29Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
30就是惡人在災難的日子得存留,在 神發怒的時候得逃脫。
30att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
31他所行的,有誰敢當面指責他呢?他所作的,有誰能報應他呢?
31Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
32然而他被人抬到墳墓裡,並且有人看守他的墓地。
32Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
33他以谷中的土塊為甘甜,所有的人跟在他後面,走在他前面的不計其數。
33Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
34你們的回話既然只存虛假,怎樣徒然安慰我呢?”
34Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.