1約伯尋不見 神約伯回答說：
1Därefter tog Job till orda och sade:
2“直到今日我還有苦情要申訴，我雖然歎息，他的手仍然沉重。
2Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3但願我知道怎樣能尋見 神，能到他的臺前來。
3Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4好讓我在他面前呈上我的案件，滿口辯論向他申訴；
4Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5知道他要回答我的話，明白他對我說甚麼。
5Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6他會以大能與我相爭嗎？必不會這樣，他必關懷我。
6Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7在他那裡正直人可以與他彼此辯論，這樣，我就必永遠擺脫那審判我的。
7Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8可是我往前走，他不在那裡；我若往後退，我也不能見他。
8Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9他在左邊行事，我卻見不到；他在右邊隱藏，我卻看不見。
9har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10可是他知道我所行的道路，他試煉我以後，我必像精金出現。
10Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11自言未曾背道我的腳緊隨他的腳步，我謹守他的道，並不偏離。
11Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12他嘴唇的命令我沒有離棄，我珍藏他口中的言語在我的懷裡，勝過我需用的飲食。
12Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13但是他既已定意，誰能使他轉意呢？他心裡所願的，就行出來。
13Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14他為我所定的，他必成全，這類的事情，他還有許多。
14Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15因此我在他面前驚惶，一想到這事，我就懼怕他。
15Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16 神使我心裡膽怯，全能者使我驚惶，
16Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17因為我在黑暗面前並沒有被消滅，也不怕幽暗遮蓋著我的臉。”
17ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.