1約伯咒詛自己的生日後來，約伯開口咒詛自己的生日。
1Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;
2約伯說：
2Job tog till orda och sade:
3“願我生的那日泯滅，人說懷男胎的那夜滅沒。
3Må den dag utplånas, på vilken jag föddes, och den natt som sade: »Ett gossebarn är avlat.»
4願那日變成黑暗，願 神不從上面眷顧，願光明不照耀在其上。
4Må den dagen vändas i mörker, må Gud i höjden ej fråga efter den och intet dagsljus lysa däröver.
5願黑暗與死蔭索討那日，願密雲停留在上面，願白天的昏黑驚嚇它。
5Mörkret och dödsskuggan börde den åter, molnen lägre sig över den; förskräcke den allt som kan förmörka en dag.
6願那夜被幽暗奪去，不讓它連在平日之中，列入月數之內。
6Den natten må gripas av tjockaste mörker; ej må den få fröjda sig bland årets dagar, intet rum må den finna inom månadernas krets.
7願那夜沒有生育，也沒有歡樂的聲音。
7Ja, ofruktsam blive den natten, aldrig höje sig jubel under den.
8那些咒詛日子、善於惹動海怪的，願他們咒詛那夜。
8Må den förbannas av dem som besvärja dagar, av dem som förmå mana upp Leviatan.
9願那夜黎明的星星變成黑暗，願那夜等候發光卻不亮，見不到清晨的曙光。
9Må dess grynings stjärnor förmörkas, efter ljus må den bida, utan att det kommer, morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;
10因為那夜沒有把我母胎的門關閉，也沒有把苦難隱藏，使我看不見。
10eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv, ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.
11切願夭折我為甚麼不一離母胎就死去？我為甚麼不一出母腹就斷氣？
11Varför fick jag ej dö strax i modersskötet, förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?
12為甚麼有膝承接我？為甚麼有乳哺養我？
12Varför funnos knän mig till mötes, och varför bröst, där jag fick di?
13不然，我早已躺下安息，
13Hade så icke skett, låge jag nu i ro, jag finge då sova, jag njöte då min vila,
14與世上那些為自己建造陵墓的君王和謀士同睡，
14vid sidan av konungar och rådsherrar i landet, män som byggde sig palatslika gravar,
15或與那些擁有黃金，房屋裝滿銀子的王侯同眠。
15ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld och hade sina hus uppfyllda av silver;
16我為甚麼不像暗中流產的胎，未見天日的嬰孩，歸於無有呢？
16eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster, lik ett barn som aldrig fick se ljuset.
17在那裡，惡人止息攪擾，筋疲力盡的得安息；
17Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa, där få de uttröttade komma till vila;
18被囚的同享安寧；聽不見督工的聲音；
18där hava alla fångar fått ro, de höra där ingen pådrivares röst.
19老少尊卑都在那裡，奴僕脫離主人的轄制。
19Små och stora äro där varandra lika, trälen har där blivit fri ifrån sin herre.
20厭惡生存為甚麼有光明賜給勞碌的人，有生命賜給苦命的人呢？
20Varför skulle den olycklige skåda ljuset? Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,
21他們想死卻死不了，找死勝於找寶藏；
21åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer, och spana därefter mer än efter någon skatt,
22他們找到墳墓就高興，非常歡喜快樂。
22åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel -- och fröjda sig, allenast de funne sin grav;
23為甚麼有生命賜給前途茫茫，又被 神四面圍困的人呢？
23varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker, åt en man så kringstängd av Gud?
24我以歎息代替食物，我唉哼的聲音如水湧出。
24Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd, och såsom vatten strömma mina klagorop.
25我所懼怕的臨到我，我所驚恐的向我而來。
25ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig.
26我不得安逸，不得安靜，也不得安息，卻有攪擾來到。”
26Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila; ångest kommer över mig.