¹Then answered Bildad the Shuhite, and said,

¹Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

²How long wilt thou speak these things? and how long shall the words of thy mouth be like a strong wind?

²Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

³Doth God pervert judgment? or doth the Almighty pervert justice?

³Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

⁴If thy children have sinned against him, and he have cast them away for their transgression;

⁴Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

⁵If thou wouldest seek unto God betimes, and make thy supplication to the Almighty;

⁵så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

⁶If thou wert pure and upright; surely now he would awake for thee, and make the habitation of thy righteousness prosperous.

⁶då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

⁷Though thy beginning was small, yet thy latter end should greatly increase.

⁷och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

⁸For enquire, I pray thee, of the former age, and prepare thyself to the search of their fathers:

⁸Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

⁹(For we are but of yesterday, and know nothing, because our days upon earth are a shadow:)

⁹-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

¹⁰Shall not they teach thee, and tell thee, and utter words out of their heart?

¹⁰men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

¹¹Can the rush grow up without mire? can the flag grow without water?

¹¹»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

¹²Whilst it is yet in his greenness, and not cut down, it withereth before any other herb.

¹²Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

¹³So are the paths of all that forget God; and the hypocrite's hope shall perish:

¹³Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

¹⁴Whose hope shall be cut off, and whose trust shall be a spider's web.

¹⁴Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

¹⁵He shall lean upon his house, but it shall not stand: he shall hold it fast, but it shall not endure.

¹⁵Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

¹⁶He is green before the sun, and his branch shooteth forth in his garden.

¹⁶Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

¹⁷His roots are wrapped about the heap, and seeth the place of stones.

¹⁷kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

¹⁸If he destroy him from his place, then it shall deny him, saying, I have not seen thee.

¹⁸Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

¹⁹Behold, this is the joy of his way, and out of the earth shall others grow.

¹⁹Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»

²⁰Behold, God will not cast away a perfect man, neither will he help the evil doers:

²⁰Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

²¹Till he fill thy mouth with laughing, and thy lips with rejoicing.

²¹Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

²²They that hate thee shall be clothed with shame; and the dwelling place of the wicked shall come to nought.

²²De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.