¹The words of Agur the son of Jakeh, even the prophecy: the man spake unto Ithiel, even unto Ithiel and Ucal,

¹Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talade den mannen till Itiel -- till Itiel och Ukal.

²Surely I am more brutish than any man, and have not the understanding of a man.

²Ja, jag är för oförnuftig för att kunna räknas såsom människa, jag har icke mänskligt förstånd;

³I neither learned wisdom, nor have the knowledge of the holy.

³vishet har jag icke fått lära, så att jag äger kunskap om den Helige.

⁴Who hath ascended up into heaven, or descended? who hath gathered the wind in his fists? who hath bound the waters in a garment? who hath established all the ends of the earth? what is his name, and what is his son's name, if thou canst tell?

⁴Vem har stigit upp till himmelen och åter farit ned? Vem har samlat vinden i sina händer? Vem har knutit in vattnet i ett kläde? Vem har fastställt jordens alla gränser? Vad heter han, och vad heter hans son -- du vet ju det?

⁵Every word of God is pure: he is a shield unto them that put their trust in him.

⁵Allt Guds tal är luttrat; han är en sköld för dem som taga sin tillflykt till honom.

⁶Add thou not unto his words, lest he reprove thee, and thou be found a liar.

⁶Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.

⁷Two things have I required of thee; deny me them not before I die:

⁷Om två ting beder jag dig, vägra mig dem icke, intill min död:

⁸Remove far from me vanity and lies: give me neither poverty nor riches; feed me with food convenient for me:

⁸Låt fåfänglighet och lögn vara fjärran ifrån mig; och giv mig icke fattigdom, ej heller rikedom, men låt mig få det bröd mig tillkommer.

⁹Lest I be full, and deny thee, and say, Who is the LORD? or lest I be poor, and steal, and take the name of my God in vain.

⁹Jag kunde eljest, om jag bleve alltför matt, förneka dig, att jag sporde: »Vem är HERREN?» eller om jag bleve alltför fattig, kunde jag bliva en tjuv, ja, förgripa mig på min Guds namn.

¹⁰Accuse not a servant unto his master, lest he curse thee, and thou be found guilty.

¹⁰Förtala icke en tjänare inför hans herre; han kunde eljest förbanna dig, så att du stode där med skam.

¹¹There is a generation that curseth their father, and doth not bless their mother.

¹¹Ett släkte där man förbannar sin fader, och där man icke välsignar sin moder;

¹²There is a generation that are pure in their own eyes, and yet is not washed from their filthiness.

¹²ett släkte som tycker sig vara rent, fastän det icke har avtvått sin orenlighet;

¹³There is a generation, O how lofty are their eyes! and their eyelids are lifted up.

¹³ett släkte -- huru stolta äro icke dess ögon, och huru fulla av högmod äro icke dess blickar!

¹⁴There is a generation, whose teeth are as swords, and their jaw teeth as knives, to devour the poor from off the earth, and the needy from among men.

¹⁴ett släkte vars tänder äro svärd, och vars kindtänder äro knivar, så att de äta ut de betryckta ur landet och de fattiga ur människornas krets!

¹⁵The horseleach hath two daughters, crying, Give, give. There are three things that are never satisfied, yea, four things say not, It is enough:

¹⁵Blodigeln har två döttrar: »Giv hit, giv hit.» Tre finnas, som icke kunna mättas, ja, fyra, som aldrig säga: »Det är nog»:

¹⁶The grave; and the barren womb; the earth that is not filled with water; and the fire that saith not, It is enough.

¹⁶dödsriket och den ofruktsammas kved, jorden, som icke kan mättas med vatten, och elden, som aldrig säger: »Det är nog.»

¹⁷The eye that mocketh at his father, and despiseth to obey his mother, the ravens of the valley shall pick it out, and the young eagles shall eat it.

¹⁷Den som bespottar sin fader och försmår att lyda sin moder hans öga skola korparna vid bäcken hacka ut, och örnens ungar skola äta upp det.

¹⁸There be three things which are too wonderful for me, yea, four which I know not:

¹⁸Tre ting äro mig för underbara, ja, fyra finnas, som jag icke kan spåra:

¹⁹The way of an eagle in the air; the way of a serpent upon a rock; the way of a ship in the midst of the sea; and the way of a man with a maid.

¹⁹örnens väg under himmelen, ormens väg över klippan, skeppets väg mitt i havet och en mans väg hos en ung kvinna.

²⁰Such is the way of an adulterous woman; she eateth, and wipeth her mouth, and saith, I have done no wickedness.

²⁰Sådant är äktenskapsbryterskans sätt: hon njuter sig mätt och stryker sig så om munnen och säger: »Jag har intet orätt gjort.»

²¹For three things the earth is disquieted, and for four which it cannot bear:

²¹Tre finnas, under vilka jorden darrar, ja, fyra, under vilka den ej kan uthärda:

²²For a servant when he reigneth; and a fool when he is filled with meat;

²²under en träl, när han bliver konung, och en dåre, när han får äta sig mätt,

²³For an odious woman when she is married; and an handmaid that is heir to her mistress.

²³under en försmådd kvinna, när hon får man och en tjänstekvinna, när hon tränger undan sin fru.

²⁴There be four things which are little upon the earth, but they are exceeding wise:

²⁴Fyra finnas, som äro små på jorden, och likväl är stor vishet dem beskärd:

²⁵The ants are a people not strong, yet they prepare their meat in the summer;

²⁵myrorna äro ett svagt folk, men de bereda om sommaren sin föda;

²⁶The conies are but a feeble folk, yet make they their houses in the rocks;

²⁶klippdassarna äro ett folk med ringa kraft, men i klippan bygga de sig hus;

²⁷The locusts have no king, yet go they forth all of them by bands;

²⁷gräshopporna hava ingen konung, men i härordning draga de alla ut;

²⁸The spider taketh hold with her hands, and is in kings' palaces.

²⁸gecko-ödlan kan gripas med händerna, dock bor hon i konungapalatser.

²⁹There be three things which go well, yea, four are comely in going:

²⁹Tre finnas, som skrida ståtligt fram, ja, fyra, som hava en ståtlig gång:

³⁰A lion which is strongest among beasts, and turneth not away for any;

³⁰lejonet, hjälten bland djuren, som ej viker tillbaka för någon,

³¹A greyhound; an he goat also; and a king, against whom there is no rising up.

³¹en stridsrustad häst och en bock och en konung i spetsen för sin här.

³²If thou hast done foolishly in lifting up thyself, or if thou hast thought evil, lay thine hand upon thy mouth.

³²Om du har förhävt dig, evad det var dårskap eller det var medveten synd, så lägg handen på munnen.

³³Surely the churning of milk bringeth forth butter, and the wringing of the nose bringeth forth blood: so the forcing of wrath bringeth forth strife.

³³Ty såsom ost pressas ut ur mjölk, och såsom blod pressas ut ur näsan, så utpressas kiv ur vrede. ----