¹Truly God is good to Israel, even to such as are of a clean heart.

¹En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.

²But as for me, my feet were almost gone; my steps had well nigh slipped.

²Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;

³For I was envious at the foolish, when I saw the prosperity of the wicked.

³ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

⁴For there are no bands in their death: but their strength is firm.

⁴Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.

⁵They are not in trouble as other men; neither are they plagued like other men.

⁵De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.

⁶Therefore pride compasseth them about as a chain; violence covereth them as a garment.

⁶Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.

⁷Their eyes stand out with fatness: they have more than heart could wish.

⁷Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

⁸They are corrupt, and speak wickedly concerning oppression: they speak loftily.

⁸De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

⁹They set their mouth against the heavens, and their tongue walketh through the earth.

⁹Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

¹⁰Therefore his people return hither: and waters of a full cup are wrung out to them.

¹⁰därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

¹¹And they say, How doth God know? and is there knowledge in the most High?

¹¹Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

¹²Behold, these are the ungodly, who prosper in the world; they increase in riches.

¹²Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

¹³Verily I have cleansed my heart in vain, and washed my hands in innocency.

¹³Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

¹⁴For all the day long have I been plagued, and chastened every morning.

¹⁴jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

¹⁵If I say, I will speak thus; behold, I should offend against the generation of thy children.

¹⁵Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.

¹⁶When I thought to know this, it was too painful for me;

¹⁶När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

¹⁷Until I went into the sanctuary of God; then understood I their end.

¹⁷till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

¹⁸Surely thou didst set them in slippery places: thou castedst them down into destruction.

¹⁸Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

¹⁹How are they brought into desolation, as in a moment! they are utterly consumed with terrors.

¹⁹Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

²⁰As a dream when one awaketh; so, O Lord, when thou awakest, thou shalt despise their image.

²⁰Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

²¹Thus my heart was grieved, and I was pricked in my reins.

²¹När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

²²So foolish was I, and ignorant: I was as a beast before thee.

²²då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

²³Nevertheless I am continually with thee: thou hast holden me by my right hand.

²³Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

²⁴Thou shalt guide me with thy counsel, and afterward receive me to glory.

²⁴Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

²⁵Whom have I in heaven but thee? and there is none upon earth that I desire beside thee.

²⁵Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

²⁶My flesh and my heart faileth: but God is the strength of my heart, and my portion for ever.

²⁶Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

²⁷For, lo, they that are far from thee shall perish: thou hast destroyed all them that go a whoring from thee.

²⁷Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

²⁸But it is good for me to draw near to God: I have put my trust in the Lord GOD, that I may declare all thy works.

²⁸Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.