¹Ug miabut sila sa tabok sa dagat ngadto sa yuta sa mga taga-Gadara.

¹Så kommo de över till gerasenernas land, på andra sidan sjön.

²Ug sa nakakawas siya sa sakayan, gilayon may misugat kaniya gikan sa mga lubnganan, usa ka tawo nga adunay espiritu nga mahugaw,

²Och strax då han hade stigit ur båten, kom en man, som var besatt av en oren ande, emot honom från gravarna där;

³Nga ang iyang puloy-anan didto sa mga lubnganan; ug walay kinsa nga nakahimo paggapus kaniya, bisan pa sa mga talikala.

³han hade nämligen sitt tillhåll bland gravarna. Och icke ens med kedjor kunde man numera fängsla honom;

⁴Kay sa nakadaghan gigapus siya sa mga sepiyo nga puthaw ug mga talikala; ug ang mga talikala gipamugto niya, ug gipangguba ang mga sepiyo, ug walay tawo nga may kusog sa pagpaaghop kaniya.

⁴ty väl hade han många gånger blivit fängslad med fotbojor och kedjor, men han hade slitit itu kedjorna och brutit sönder fotbojorna, och ingen kunde få makt med honom.

⁵Ug didto siya kanunay, sa adlaw ug sa gabii, sa kabukiran ug sa mga lubnganan, nagasinggit, ug nagasamad siya sa iyang kaugalingon sa mga bato.

⁵Och han vistades alltid, dag och natt, bland gravarna och på bergen och skriade och sargade sig själv med stenar.

⁶Ug sa pagkakita niya kang Jesus sa unahan, midalagan siya ug misimba kaniya.

⁶När denne nu fick se Jesus på avstånd, skyndade han fram och föll ned för honom

⁷Ug sa nagasinggit siya sa dakung tingog, miingon: Unsay ako kanimo, Jesus, Anak sa Dios nga Hataas Uyamut? Ginapakigsumpa ko ikaw sa Dios nga dili mo ako pagasakiton.

⁷och ropade med hög röst och sade: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke.»

⁸Kay siya miingon kaniya: Gumola ka sa tawo, espiritu nga mahugaw.

⁸Jesus skulle nämligen just säga till honom: »Far ut ur mannen, du orena ande.»

⁹Ug siya nangutana kaniya: Kinsa ang ngalan mo? Ug siya miingon kaniya: Legion ang akong ngalan kay daghan kami.

⁹Då frågade han honom: »Vad är ditt namn?» Han svarade honom: »Legion är mitt namn, ty vi äro många.»

¹⁰Ug siya nagpakilooy sa hilabihan kaniya, nga sila dili niya pagul-on niadtong yutaa.

¹⁰Och han bad honom enträget att icke driva dem bort ifrån den trakten.

¹¹Apan didto sa bukid may usa ka dakung panon sa mga baboy nga nagaungad.

¹¹Nu gick där vid berget en stor svinhjord i bet.

¹²Ug ang tanang mga yawa nanag-pakilooy kaniya sa pag-ingon: Paadtoa kami sa mga baboy, aron mosulod kami kanila.

¹²Och de bådo honom och sade: »Sänd oss åstad in i svinen; låt oss få fara in i dem.»

¹³Ug gilayon gitugotan sila ni Jesus. Ug ang mga espiritu nga mahugaw nanggula, ug nanulod sa mga baboy; ug ang panon midulhog nga nagadalagan sa makusog gayud sa bakilid padulong sa dagat; daw mga duha ka libo sila, ug nangalumos sa dagat.

¹³Och han tillstadde dem det. Då gåvo sig de orena andarna åstad och foro in i svinen. Och hjorden, vid pass två tusen svin, störtade sig utför branten ned i sjön och drunknade i sjön.

¹⁴Ug ang mga nagalawog sa mga baboy, mingkalagiw ug nanagpahibalo sa lungsod ug sa mga kaumahan. Ug nangadto sila sa pagtan-aw kong unsa ang nahitabo.

¹⁴Men de som vaktade dem flydde och berättade härom i staden och på landsbygden; och folket gick åstad för att se vad det var som hade skett.

¹⁵Ug mingduol sila kang Jesus, ug hingkit-an nila ang kaniadto hingyawaan, nga nagalingkod, ug nagabisti na, ug nga sa iyang maayong kaisipan, ang may legion; ug nangahadlok sila.

¹⁵När de då kommo till Jesus, fingo de se den som hade varit besatt, mannen som hade haft legionen i sig, sitta där klädd och vid sina sinnen; och de betogos av häpnad.

¹⁶Ug sila nga nakakita niini misugilon kanila kong unsa ang kaagi sa nahitabo kaniya nga hingyawaan, ug sa nahatungod sa mga baboy.

¹⁶Och de som hade åsett händelsen förtäljde för dem vad som hade vederfarits den besatte, och vad som hade skett med svinen.

¹⁷Ug misugod sila sa pagpakilooy kaniya, nga mopahawa siya sa ilang mga utlanan.

¹⁷Då begynte folket bedja honom att han skulle gå bort ifrån deras område.

¹⁸Ug sa nakasakay siya sa sakayan, nagpakilooy kaniya ang hingyawaan kaniadto, nga tugotan siya sa pag-uban kaniya.

¹⁸När han sedan steg i båten, bad honom mannen som hade varit besatt, att han skulle få följa honom.

¹⁹Apan si Jesus wala motugot kaniya, kondili nag-ingon kaniya: Pauli ka sa imong balay, ngadto sa imong kahigalaan ug suginli sila kong unsang mga dagkung butang ang gibuhat kanimo sa Ginoo, ug unsa ang iyang pagkalooy kanimo.

¹⁹Men han tillstadde honom det icke, utan sade till honom: »Gå hem till de dina, och berätta för dem huru stora ting Herren har gjort med dig, och huru han har förbarmat sig över dig.»

²⁰Ug milakaw siya ug misugod sa pagmantala sa Decapolis kong unsang mga dagkung butang ang gibuhat ni Jesus alang kaniya; ug nanghitingala ang tanan.

²⁰Då gick han åstad och begynte förkunna i Dekapolis huru stora ting Jesus hade gjort med honom; och alla förundrade sig.

²¹Ug sa mitabok pag-usab si Jesus sa sakayan ngadto sa pikas sa baybayon, midugok kaniya ang dakung panon sa katawohan; ug didto siya sa daplin sa dagat.

²¹Och när Jesus hade farit över i båten, tillbaka till andra stranden, församlade sig mycket folk omkring honom, där han stod vid sjön.

²²Ug ania karon, miabut kaniya usa sa mga punoan sa sinagoga, nga ginganlan si Jairo; ug sa pagkakita niya kang Jesus, mihapa siya sa iyang mga tiil.

²²Då kom en synagogföreståndare, vid namn Jairus, dit; och när denne fick se honom, föll han ned för hans fötter

²³Ug nagpakilooy gayud kaniya nga nagaingon: Ang akong diyutayng anak nga babaye himalatyon; ginapakilooy ko kanimo, nga imong adtoon, ug pandungan mo siya sa imong mga kamot, aron mamaayo ug mabuhi siya.

²³och bad honom enträget och sade: »Min dotter ligger på sitt yttersta. Kom och lägg händerna på henne, så att hon bliver hulpen och får leva.»

²⁴Ug siya miadto uban kaniya; ug usa ka dakung panon sa katawohan misunod ug mipunsisok kaniya.

²⁴Då gick han med mannen; och honom följde mycket folk, som trängde sig inpå honom.

²⁵Ug usa ka babaye nga gitalinug-an sulod sa napulo ug duha na ka tuig,

²⁵Nu var där en kvinna som hade haft blodgång i tolv år,

²⁶Ug nag-antus sa daghang mga butang sa daghang mga mananambal, ug nahurot ang tanan niyang kahimtang, ug wala maayo kondili misamot hinoon,

²⁶och som hade lidit mycket hos många läkare och kostat på sig allt vad hon ägde, utan att det hade varit henne till något gagn; snarare hade det blivit värre med henne.

²⁷Sa nakadungog siya sa mga butang mahatungod kang Jesus, siya miduol sa likod niya, sa taliwala sa panon sa katawohan, ug mihikap sa iyang kupo.

²⁷Hon hade fått höra om Jesus och kom nu i folkhopen, bakom honom, och rörde vid hans mantel.

²⁸Kay miingon siya: Kong makahikap lamang ako sa iyang mga saput mamaayo ako.

²⁸Ty hon tänkte: »Om jag åtminstone får röra vid hans kläder, så bliver jag hulpen.»

²⁹Ug gilayon mitang-on ang iyang talinugo, ug mibati siya sa iyang lawas, nga naayo na siya sa iyang balatian.

²⁹Och strax uttorkade hennes blods källa, och hon kände i sin kropp att hon var botad från sin plåga.

³⁰Ug gilayon naila ni Jesus sa iyang kaugalingon, nga ang gahum migula kaniya, ug sa pagliso niya sa taliwala sa katawohan, miingon: Kinsa ang mihikap sa akong kupo?

³⁰Men strax då Jesus inom sig förnam vilken kraft som hade gått ut ifrån honom, vände han sig om i folkhopen och frågade: »Vem rörde vid mina kläder?»

³¹Ug miingon kaniya ang iyang mga tinon-an: Ginatan-aw mo nga ginapiit ka sa katawohan, ug mag-ingon ka: Kinsa ang mihikap kanako?

³¹Hans lärjungar sade till honom: »Du ser huru folket tränger på, och ändå frågar du: 'Vem rörde vid mig?'»

³²Ug milingi siya sa libut sa pagtan-aw kaniya nga nagabuhat niini.

³²Då såg han sig omkring för att få se den som hade gjort detta.

³³Apan ang babaye nga nahadlok ug nagakurog, sa hingbaloan niya ang nahitabo kaniya, miduol ug mihapa sa iyang atubangan ug nagsugilon kaniya sa tanang kamatuoran.

³³Men kvinnan fruktade och bävade, ty hon visste vad som hade skett med henne; och hon kom fram och föll ned för honom och sade honom hela sanningen.

³⁴Ug siya miingon kaniya: Anak, ang imong pagtoo nagluwas kanimo; lumakaw ka sa pakigdait, ug mamaayo ka sa imong sakit.

³⁴Då sade han till henne: »Min dotter, din tro har hjälpt dig. Gå i frid, och var botad från din plåga.»

³⁵Samtang nagasulti pa siya, may mga miabut gikan sa balay sa punoan sa sinagoga, nga miingon kaniya: Ang imong anak patay na. Nganong budlayon pa nimo ang Magtutudlo?

³⁵Medan han ännu talade, kommo några från synagogföreståndarens hus och sade: »Din dotter är död; du må icke vidare göra mästaren omak.»

³⁶Apan si Jesus sa wala magatagad sa pulong nga gisulti, miingon sa punoan sa sinagoga: Ayaw kahadlok; tomoo ka lamang.

³⁶Men när Jesus märkte vad som talades, sade han till synagogföreståndaren: »Frukta icke, tro allenast.»

³⁷Ug wala siya motugot bisan kang kinsa nga monunot uban kaniya, gawas kang Pedro ug kang Jacobo, ug kang Juan, nga igsoon ni Jacobo.

³⁷Och han tillstadde ingen att följa med, utom Petrus och Jakob och Johannes, Jakobs broder.

³⁸Ug miabut sila sa balay sa punoan sa sinagoga, ug nakita niya ang nanag-kaguliyang, ug ang mga nanagpanghilak ug nanagminatay sa hilabihan.

³⁸Så kommo de till synagogföreståndarens hus, och han fick där se en hop människor som höjde klagolåt och gräto och jämrade sig högt.

³⁹Ug sa iyang pagsulod, nag-ingon siya kanila: Nganong nagakaguliyang ug nanaghilak kamo? Ang bata wala mamatay, kondili nagakatulog.

³⁹Och han gick in och sade till dem: »Varför klagen I och gråten? Flickan är icke död, hon sover.»

⁴⁰Ug sila nangatawa kaniya sa pagbiaybiay. Apan sa gipagula ang tanan, gidala niya ang amahan ug inahan sa bata ug sila nga mga kauban niya, ug misulod sa himutangan sa bata.

⁴⁰Då hånlogo de åt honom. Men han visade ut dem allasammans; och han tog med sig allenast flickans fader och moder och dem som hade fått följa med honom, och gick in dit där flickan låg.

⁴¹Ug sa gikuptan niya sa kamot ang bata nag-ingon kaniya: Talitha cumi; nga kong hubaron mao, Inday, ako nagaingon kanimo, bumangon ka.

⁴¹Och han tog flickan vid handen och sade till henne: »Talita, kum» (det betyder: »Flicka, jag säger dig, stå upp»).

⁴²Ug dihadiha mitindog ang bata, ug milakaw; kay siya may napulo ug duha na ka tuig ang panuigon. Ug nanghitingala sila sa dakung pagkatingala.

⁴²Och strax stod flickan upp och begynte gå omkring (hon var nämligen tolv år gammal); och de blevo strax uppfyllda av stor häpnad.

⁴³Ug nagtugon pag-ayo kanila nga walay tawo nga masayud niini. Ug si Jesus nagsugo nga hatagan ang bata ug pagkaon.

⁴³Men han förbjöd dem strängeligen att låta någon få veta vad som hade skett. Därefter tillsade han att man skulle giva henne något att äta.