1 Y mae doethineb wedi adeiladu ei thu375?, ac yn naddu ei saith golofn;
1Visheten har byggt sig ett hus, hon har huggit ut sitt sjutal av pelare.
2 y mae wedi paratoi ei chig a chymysgu ei gwin a hulio ei bwrdd.
2Hon har slaktat sin boskap, blandat sitt vin, hon har jämväl dukat sitt bord
3 Anfonodd allan ei llancesau, ac ar uchelfannau'r ddinas y mae'n galw,
3Sina tjänarinnor har hon utsänt och låter ropa ut sin bjudning uppe på stadens översta höjder:
4 "Dewch yma, bob un sy'n wirion." Y mae'n dweud wrth y rhai disynnwyr,
4»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
5 "Dewch, bwytewch gyda mi, ac yfwch y gwin a gymysgais.
5»Kommen och äten av mitt bröd, och dricken av vinet som jag har blandat.
6 Gadewch eich gwiriondeb, ichwi gael byw; rhodiwch yn ffordd deall."
6Övergiven eder fåkunnighet, så att I fån leva, och gån fram på förståndets väg.
7 Dirmyg a gaiff yr un sy'n disgyblu gwatwarwr, a'i feio a gaiff yr un sy'n ceryddu'r drygionus.
7(Den som varnar en bespottare, han får skam igen, och den som tillrättavisar en ogudaktig får smälek därav.
8 Paid � cheryddu gwatwarwr, rhag iddo dy gas�u; cerydda'r doeth, ac fe'th g�r di.
8Tillrättavisa icke bespottaren, på det att han icke må hata dig; tillrättavisa den som är vis, så skall han älska dig.
9 Rho gyngor i'r doeth, ac fe �'n ddoethach; dysga'r cyfiawn, ac fe gynydda mewn dysg.
9Giv åt den vise, så bliver han ännu visare; undervisa den rättfärdige, så lär han än mer.
10 Ofn yr ARGLWYDD yw dechrau doethineb, ac adnabod y Sanctaidd yw deall.
10HERRENS fruktan är vishetens begynnelse, och att känna den Helige är förstånd.)
11 Oherwydd trwof fi y cynydda dy ddyddiau, ac yr ychwanegir blynyddoedd at dy fywyd.
11Ty genom mig skola dina dagar bliva många och levnadsår givas dig i förökat mått.
12 Os wyt yn ddoeth, byddi ar dy elw; ond os wyt yn gwawdio, ti dy hun fydd yn dioddef.
12Är du vis, så är din vishet dig själv till gagn, och är du en bespottare, så umgäller du det själv allena.»
13 Y mae gwraig ff�l yn benchwiban, yn ddiddeall, heb wybod dim.
13En dåraktig, yster kvinna är fåkunnigheten, och intet förstå hon.
14 Y mae'n eistedd wrth ddrws ei thu375?, ar fainc yn uchelfannau'r ddinas,
14Hon har satt sig vid ingången till sitt hus, på sin stol, högt uppe i staden,
15 yn galw ar y rhai sy'n mynd heibio ac yn dilyn eu gorchwylion eu hunain:
15för att ropa ut sin bjudning till dem som färdas på vägen, dem som där vandra sin stig rätt fram:
16 "Dewch yma, bob un sy'n wirion." Y mae'n dweud wrth y rhai disynnwyr,
16»Den som är fåkunnig, han komme hit.» Ja, till den oförståndige säger hon så:
17 "Y mae du373?r lladrad yn felys, a bara wedi ei ddwyn yn flasus."
17»Stulet vatten är sött, bröd i lönndom smakar ljuvligt.»
18 Ond ni wyddant hwy mai meirwon yw'r rhai sydd yno, ac mai yn nyfnder Sheol y mae ei gwahoddedigion.
18han vet icke att det bär till skuggornas boning, hennes gäster hamna i dödsrikets djup. ----