1 1 I'r Cyfarwyddwr: ar Muth-labben. Salm. I Ddafydd.0 Diolchaf i ti, ARGLWYDD, �'m holl galon, adroddaf am dy ryfeddodau.
1För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.
2 Llawenhaf a gorfoleddaf ynot ti, canaf fawl i'th enw, y Goruchaf.
2Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
3 Pan dry fy ngelynion yn eu holau, baglant a threngi o'th flaen.
3Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
4 Gwnaethost yn deg � mi yn fy achos, ac eistedd ar dy orsedd yn farnwr cyfiawn.
4Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
5 Ceryddaist y cenhedloedd a difetha'r drygionus, a dileaist eu henw am byth.
5Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
6 Darfu am y gelyn mewn adfeilion bythol; yr wyt wedi chwalu eu dinasoedd, a diflannodd y cof amdanynt.
6Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
7 Ond y mae'r ARGLWYDD wedi ei orseddu am byth, ac wedi paratoi ei orsedd i farn.
7Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
8 Fe farna'r byd mewn cyfiawnder, a gwrando achos y bobloedd yn deg.
8Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
9 Bydded yr ARGLWYDD yn amddiffynfa i'r gorthrymedig, yn amddiffynfa yn amser cyfyngder,
9och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
10 fel y bydd i'r rhai sy'n cydnabod dy enw ymddiried ynot; oherwydd ni adewaist, ARGLWYDD, y rhai sy'n dy geisio.
10Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
11 Canwch fawl i'r ARGLWYDD sy'n trigo yn Seion, cyhoeddwch ei weithredoedd ymysg y bobloedd.
11Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
12 Fe gofia'r dialydd gwaed amdanynt; nid yw'n anghofio gwaedd yr anghenus.
12Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
13 Bydd drugarog wrthyf, O ARGLWYDD, sy'n fy nyrchafu o byrth angau; edrych ar fy adfyd oddi ar law y rhai sy'n fy nghas�u,
13Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
14 imi gael adrodd dy holl fawl a llawenhau yn dy waredigaeth ym mhyrth merch Seion.
14Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
15 Suddodd y cenhedloedd i'r pwll a wnaethant eu hunain, daliwyd eu traed yn y rhwyd yr oeddent hwy wedi ei chuddio.
15på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
16 Datguddiodd yr ARGLWYDD ei hun, gwnaeth farn; maglwyd y drygionus gan waith ei ddwylo'i hun. Higgaion. Sela.
16Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
17 Bydded i'r drygionus ddychwelyd i Sheol, a'r holl genhedloedd sy'n anghofio Duw.
17HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.
18 Oherwydd nid anghofir y tlawd am byth, ac ni ddryllir gobaith yr anghenus yn barhaus.
18DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.
19 Cyfod, ARGLWYDD; na threched meidrolion, ond doed y cenhedloedd i farn o'th flaen.
19Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
20 Rho arswyd ynddynt, ARGLWYDD, a bydded i'r cenhedloedd wybod mai meidrol ydynt. Sela.
20Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
21Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela.