1 Y mae'r ARGLWYDD yn frenin; y mae wedi ei wisgo � mawredd, y mae'r ARGLWYDD wedi ei wisgo, a nerth yn wregys iddo. Yn wir, y mae'r byd yn sicr, ac nis symudir;
1HERREN är min konung! Han har klätt sig i härlighet. HERREN har klätt sig, omgjordat sig med makt; därför står jordkretsen fast och vacklar icke.
2 y mae dy orsedd wedi ei sefydlu erioed; yr wyt ti er tragwyddoldeb.
2Din tron står fast ifrån fordom tid, du är från evighet.
3 Cododd y dyfroedd, O ARGLWYDD, cododd y dyfroedd eu llais, cododd y dyfroedd eu rhu.
3HERRE, strömmarna hava upphävt, strömmarna hava upphävt sin röst, ja, strömmarna upphäva sitt dån.
4 Cryfach na su373?n dyfroedd mawrion, cryfach na thonnau'r m�r, yw'r ARGLWYDD yn yr uchelder.
4Men väldig är HERREN i höjden, mer än bruset av stora vatten, väldiga vatten, havets bränningar.
5 Y mae dy dystiolaethau'n sicr iawn; sancteiddrwydd sy'n gweddu i'th du375?, O ARGLWYDD, hyd byth.
5Dina vittnesbörd äro fasta alltigenom; helighet höves ditt hus, HERRE, evinnerligen.