1Hele Menneskeheden havde eet Tungemål og samme Sprog.
1Huan, leia mi tengteng pau khat leh thugen dan khat ahi ua.
2Da de nu drog østerpå, traf de på en Dal i Sinear, og der slog de sig ned.
2Huan, hichi ahia, suahlama a kisuan jel laiun Sinar gamah phaijang a mu ua; huaiah a tengta uhi.
3Da sagde de til hverandre: "Kom, lad os stryge Teglsten og brænde dem godt!" De brugte nemlig Tegl som Sten og Jordbeg som Kalk.
3Huan, Kisa un; teklei I bawl dia, hoih takin I hal ding, a kichita uhi. Huchiin, suang sikin teklei a nei ua, suanghukna sikin, longnai a nei uhi.
4Derpå sagde de: "Kom, lad os bygge os en By og et Tårn, hvis Top når til Himmelen, og skabe os et Navn, for at vi ikke skal spredes ud over hele Jorden!"
4Huan, Kisa un, khopi i bawl dia, insang a vum van sun dingin I bawl dia, I min I thangsak ding uh; huchilouin jaw lei pumpiah hihdalhin I omkha ding, a chi uh.
5Men HERREN steg ned for at se Byen og Tårnet, som Menneskebørnene byggede,
5Huan, Toupa mite taten khopi leh insang a lam khawng uh en dingin a hoh suka.
6og han sagde: "Se, de er eet Folk og har alle eet Tungemål; og når de nu først er begyndt således, er intet, som de sætter sig for, umuligt for dem;
6Huan, Toupan ngai dih ua, mipi te pumkhat ahi ua, a vek un lah pau khat a nei ngal ua; hiai thil a hih pan uhi; tun jaw a thilhih tup himhimte uh leng kham vual a hita kei ding.
7lad os derfor stige ned og forvirre deres Tungemål der, så de ikke forstår hverandres Tungemål!"
7Kisa un, I va hoh suk ding, pau a kitheituah theihlouhna ding un, huailaiah a pau uh I vasuklamdangsak ding, a chi a.
8Da spredte HERREN dem fra det Sted ud over hele Jorden, og de opgav at bygge Byen.
8Huchiin, Toupan amaute huai akipanin lei tengteng ah a dalhsaka: huchiin a kho bawl uh a tawpsanta uhi.
9Derfor kaldte man den Babel, thi der forvirrede HERREN al Jordens Tungemål, og derfra spredte HERREN dem ud over hele Jorden.
9Huaijiakin a min Babel a chi uh; Toupan amaute leitung tengteng ah a dalhsakta hi.
10Dette er Sems Slægtebog. Da Sem var 100 År gammel, avlede han Arpaksjad, to År efter Vandfloden;
10Hiai Sem suante ahi uh. Sem kum ja a upa ahi, tuichim tun nung kum nih nungin tapa Arpaksad a nei hi.
11og efter at Sem havde avlet Arpaksjad, levede han 500 År og avlede Sønner og Døtre.
11Huan, Arpaksad a neih nungin Sem kum za nga a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
12Da Atpaksjad havde levet 35 År, avlede han Sjela;
12Huan, Arpaksadin, kum sawmthum leh kum nga a hihin, tapa Selah a neia:
13og efter at Arpaksjad havde avlet Sjela, levede han 403 År og avlede Sønner og Døtre.
13Huan, Selah a neih nungin Arpaksad kum zali leh kum thum a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
14Da Sjela havde levet 30 År, avlede han Eber;
14Huan, Selahin, kum sawm thum ahihin, tapa Eber a neia:
15og efter at Sjela havde avlet Eber, levede han 403 År og avlede Sønner og Døtre.
15Huan, Eber a neih nungin Selah kum zali leh kum thum a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
16Da Eber havde levet 34 År, avlede han Peleg;
16Huan, Eberin, kum sawm thum leh kum li a hihin, tapa Peleg a neia:
17og efter at Eber havde avlet Peleg, levede han 430 År og avlede Sønner og Døtre.
17Huan, Peleg a neih nungin Eber kum zali leh kum sawm thum a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
18Da Peleg havde levet 30 År, avlede han Re'u;
18Huan, Pelegin, kum sawm thum ahihin, tapa Reu a neia:
19og efter at Peleg havde avlet Re'u, levede han 209 År og avlede Sønner og Døtre.
19Huan, Reu a neih nungin Peleg kum zanih leh kum kua a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
20Da Re'u havde levet 32 År, avlede han Serug;
20Huan, Reuin, kum sawm thum leh kum nih a hihin, tapa Serug a neia:
21og efter at Re'u havde avlet Serug, levede han 207 År og avlede Sønner og Døtre.
21Huan, Serug a neih nungin Reu kum zanih leh kum sagih a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
22Da Serug havde levet 30 År, avlede han Nakor;
22Huan, Serugin, kum sawm thum ahihin, tapa Nahor a neia:
23og efter at Serug havde avlet Nakor, levede han 200 År og avlede Sønner og Døtre.
23Huan Nahor a neih nungin Serug kum zanih a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
24Da Nakor havde levet 29 År, avlede han Tara;
24Huan, Nahorin, kum sawm nih leh kum kua ahihin, tapa Terah a neia:
25og efter at Nakor havde avlet Tara, levede han 119 År og avlede Sønner og Døtre.
25Huan, Terah aneih nungin Nahor kum za leh kum sawm leh kum kua a dam laia, tanu leh tapate a nei nawn lai hi.
26Da Tara havde levet 70 År, avlede han Abram, Nakor og Haran.
26Huan, Terahin, kum sawm sagih ahihin tapa Abram te, Nahor te, Haran te a nei hi.
27Dette er Taras Slægtebog. Tara avlede Abram, Nako og Haran. Haran avlede Lot.
27Huan, hiaite Terah suante ahi uh. Terahin tapa Abram te, Nahor te, Haran te a neia; huan, Haranin tapa Lota a nei.
28Haran døde i sin Fader Taras Levetid i sin Hjemstavn i Ur Kasdim.
28Huan, Haran a pianna gama, kaldaite khua Ur ah, apa Terah main a si hi.
29Abram og Nakor tog sig Hustruer; Abrams Hustru hed Saraj, Nakors Milka, en Datter af Haran, Milkas og Jiskas Fader.
29Huan, Abram leh Nahorin ji a nei ua; Abram ji min Sarai ahia: Nahor ji min Haran tanu Milka ahi, Haran Milka pa leh Iska pa ahi.
30Men Saraj var ufrugtbar og havde ingen Børn.
30Huan, Sarai a chiinga; ta himhim a neikei.
31Tara tog sin Søn Abram, sin Sønnesøn Lot, Harans Søn, og sin Sønnekone Saraj, hans Søn Abrams Hustru, og førte dem fra Ur Kasdim for at begive sig til Kana'ans Land; men da de kom til Karan, slog de sig ned der.
31Huan, Trahin tapa Abram te, a tapa tapa (Haran tapa) Lota te, a mou, a tapa Abram ji Sarai te a pia; huan, Kanana hoh dingin Kaldaite khua Ur akipanin a pawt khawmta uhi; huan, Haran khua a hongtun un, huailaiah a tengta uh.Huan, Terah damsung kum za nih leh kum nga ahi a: huan, Terah Haran khuaah a sita hi.
32Taras Levetid var 205 År; og Tara døde i Karan.
32Huan, Terah damsung kum za nih leh kum nga ahi a: huan, Terah Haran khuaah a sita hi.