1Så tog Job til Orde og svarede:
1Huchiin Jobin a dawnga, hichiin a chi a:
2"Gid man vejed min Harme og vejed min Ulykke mod den!
2Aw ka lungjinna kibuk peuhmah leh, huan ka tuahsiatna khaina ah kikoih khawm peuhmah leh:
3Thi tungere er den end Havets Sand, derfor talte jeg over mig!
3Tuin tuipitea piaunel sangin a gikzo ding: huaijiakin ka thute leng a huham hi.
4Thi i mig sidder den Almægtiges Pile, min Ånd inddrikker deres Gift; Rædsler fra Gud forvirrer mig.
4Thilbangkimhihthei thalte lah ka sungah a om ngala, gu huai akipana ka khain a dawn vek: Pathian mulkimhuainate kei dou dingin a kivual petmah uhi.
5Skriger et Vildæsel midt i Græsset, brøler en Okse ved sit Foder?
5Loupa a neih laiin gam sabengtung a ham hia? ahihkeileh a annekding tungah bawngtal a ham hia?
6Spiser man ferskt uden Salt, smager mon Æggehvide godt?
6Gim neilou chi tel louin a kine thei dia hia? ahihkeileh aktuida ah limna mawngmawng a om hia?
7Min Sjæl vil ej røre derved, de Ting er som Lugt af en Løve.
7Ka khain amaute a khoih nuam kei; kei dingin an kihhuai bang ahi uh.
8Ak, blev mit Ønske dog opfyldt, Gud give mig det, som jeg håber
8Aw ka nget tang thei leng jaw; ka thil deih Pathianin honphal lejaw:
9vilde d dog knuse mig, række Hånden ud og skære mig fra,
9Kei honhihgawp dingin Pathian deihlam hi lai henla; a khut zanin, kei honsat khe mai leh:
10så vilde det være min Trøst - jeg hopped af Glæde trods skånselsløs Kval at jeg ikke har nægtet den Helliges Ord.
10Huchiin lungmuanna ka nei lai mai dia; ahi, dawmlou natna ah ka kipak ding: Mi Siangthou thute lah ka kitheihmohbawl ngal kei a.
11Hvad er min Kraft, at jeg skal holde ud, min Udgang, at jeg skal være tålmodig?
11Ka hatna bang ahia, ka ngak ding? huan ka beina bang ahia, ka kuhkal ding?
12Er da min Kraft som Stenens, er da mit Legeme Kobber?
12Ka hatna, suangte hatna hi hia? ahihkeileh ka sa dalsik hia?
13Ak, for mig er der ingen Hjælp, hver Udvej lukker sig for mig.
13Keiah panpihna a om het kei hilou hia, huan kei akipan theihsiamna hawlmangin?
14Den, der nægter sin Næste Godhed, han bryder med den Almægtiges Frygt.
14Bah dia mansaa om kiangah a lawmin Siamna a etsak ding ahi kei mo; huchilou-in Bangkimhihthei kihtakna a tawpsan ahi kei ding mo.
15Mine Brødre sveg mig som en Bæk, som Strømme, hvis Vand svandt bort,
15Luita bangin ka unaute a lepchiah uh; luita mangthang luanna bangin.
16de, der var grumset af os, og som Sneen gemte sig i,
16Huai tuh tuikhalin a voma; huai ah vuk a kisel.
17men som svandt ved Solens Glød, tørredes sporløst ud i Hede;
17A lum hun chiangin a tuimang ua, a sat chingin a mun ua kipan a mangthang uh.
18Karavaner bøjer af fra Vejen, drager op i Ørkenen og går til Grunde;
18Huai lampia khualzinte a pial ua, bangmah omlouhna munah a paitou ua, a mangthang uh.
19Temas Karavaner spejder, Sabas Rejsetog håber på dem,
19Tema khualzinten a zong ua, Seba pawlten a lamen uh.
20men de beskæmmes i deres Tillid, de kommer derhen og skuffes!
20A kilamet hangun a zahlak uh; huai lamah avapai ua a hawmsuak uh.
21Ja, slige Strømme er I mig nu, Rædselen så I og grebes af Skræk!
21Tuin lah bangmah na hi ngal kei ua; mulkimhuaina na mu ua, na lau uhi.
22Har jeg mon sagt: "Giv mig Gaver, løs mig med eders Velstand,
22Kei honpia un? ahihkeileh na neihlehlam ua kipanin kei adingin thilpiak lan un, ka chi hia?
23red mig af Fjendens Hånd, køb mig fri fra Voldsmænds Hånd!"
23Ahihkeileh, nuaisiahhatmite khut ahipan hontan un, ka chi hia?
24Lær mig, så vil jeg tie, vis mig, hvor jeg har fejlet!
24Hon sinsakin, huan ka dai ding: ka lamhaihna theisiam dingin hon bawlin.
25Redelig Tale, se, den gør Indtryk; men eders Revselse, hvad er den værd?
25Dikna thute hat hina mahmah e: Himahleh na miselnain bang a selphoua?
26Er det jer Hensigt at revse Ord? Den fortvivledes Ord er dog Mundsvejr!
26Thute selphou dinga um na hi uh hia? Chimoh mi thugente huih bang ahi chih theiin.
27Selv om en faderløs kasted I Lod og købslog om eders Ven.
27A hi, paneiloute tungah ai na san ding ua, na lawm uh sumsinna vanin na bawl ding uh.
28Men vilde I nu dog se på mig! Mon jeg lyver jer op i Ansigtet?
28Tuin huaijiakin hehpihtakin hon en un; na ma uah ka juau ka gen sin ngal kei a.
29Vend jer hid, lad der ikke ske Uret, vend jer, thi end har jeg Ret!
29Kik nawn un ka honngen ahi, diklouhna om kei hen; ahi, kik nawn un, ka thu a dik ahi.Ka lei ah diklouhna a om hia? thil hoihlou ka leiin a theikak theikei dia hia?
30Er der Uret på min Tunge, eller skelner min Gane ej, hvad der er ondt?
30Ka lei ah diklouhna a om hia? thil hoihlou ka leiin a theikak theikei dia hia?