¹Ekparolis Bildad, la SXuhxano, kaj diris:

¹Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

²Kiam vi cxesos jxetadi vortojn? Pripensu, kaj poste ni parolos.

²Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.

³Kial ni estu rigardataj kiel brutoj, Kaj ni estu malpuruloj en viaj okuloj?

³Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?

⁴Ho vi, kiu dissxiras sian animon en sia kolero, CXu por vi estu forlasata la tero, Kaj roko forsxovigxu de sia loko?

⁴Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?

⁵La lumo de la malpiulo estingigxos, Kaj ne brilos la flamo de lia fajro.

⁵Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.

⁶La lumo mallumigxos en lia tendo, Kaj lia lucerno super li estingigxos.

⁶Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.

⁷Mallongigxos liaj fortaj pasxoj, Kaj lia propra intenco lin faligos.

⁷Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.

⁸CXar li trafis per siaj piedoj en reton, Kaj li movigxas en kaptilo.

⁸Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;

⁹La masxo enkrocxigos lian kalkanon, Kaj pereo lin atakos.

⁹snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;

¹⁰Kasxita en la tero estas lia falilo, Kaj kaptiloj kontraux li estas sur la vojo.

¹⁰garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.

¹¹De cxiuj flankoj timigos lin teruroj Kaj atakos liajn piedojn.

¹¹Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.

¹²Malsato konsumos lian forton, Kaj pereo estas preparita por liaj flankoj.

¹²Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.

¹³Konsumigxos la membroj de lia korpo, Liajn membrojn konsumos la unuenaskito de la morto.

¹³Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.

¹⁴Lia espero estos elsxirita el lia tendo, Kaj gxi pelos lin al la regxo de teruroj.

¹⁴Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.

¹⁵Nenio restos en lia tendo; Sur lian logxejon sxutigxos sulfuro.

¹⁵I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.

¹⁶Malsupre sekigxos liaj radikoj, Kaj supre detrancxigxos liaj brancxoj.

¹⁶Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.

¹⁷La memoro pri li malaperos de sur la tero, Kaj sur la stratoj li ne havos nomon.

¹⁷Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.

¹⁸Li estos elpelita el lumo en mallumon, Kaj el la mondo li estos elpusxita.

¹⁸Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.

¹⁹Nek filon nek nepon li havos en sia popolo, Kaj neniu restos cxe li en lia logxloko.

¹⁹Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.

²⁰La posteuloj sentos teruron pri lia tago, Kaj la antauxulojn kaptos timo.

²⁰Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.

²¹Tia estas la logxejo de maljustulo, Kaj tia estas la loko de tiu, kiu ne konas Dion.

²¹Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.