1Ijob respondis kaj diris:
1Därefter tog Job till orda och sade:
2Ecx hodiaux mia parolado restas maldolcxa; Mia suferado estas pli peza, ol miaj gxemoj.
2Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
3Ho, se mi scius, kiamaniere mi povas Lin trovi, Veni al Lia trono!
3Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
4Mi prezentus al Li jugxan aferon, Kaj mian busxon mi plenigus per argumentoj.
4Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
5Mi ekscius la vortojn, kiujn Li respondus al mi; Mi komprenus, kion Li dirus al mi.
5Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
6CXu en la grandeco de Sia forto Li luktus kontraux mi? Ne, Li nur atentu min;
6Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
7Tiam pravulo procesus kun Li, Kaj mi liberigxus por cxiam de mia Jugxanto.
7Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
8Sed jen mi iras antauxen, kaj Li tie ne estas; Mi iras malantauxen, kaj mi Lin ne rimarkas;
8Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
9Se Li faras ion maldekstre, mi Lin ne trovas; Se Li kasxas Sin dekstre, mi Lin ne vidas.
9har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
10Sed mian vojon Li konas; Se Li min elprovos, mi eliros kiel oro.
10Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
11Sur Lia irejo forte tenigxas mia piedo; Lian vojon mi konservis, kaj ne forklinigxis.
11Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
12Mi ne deturnas min de la ordonoj de Liaj lipoj; Pli ol mian propran legxon mi konservis la dirojn de Lia busxo.
12Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
13Sed Li estas sola:kiu kontrauxstaros al Li? Kion Lia animo deziras, tion Li faras.
13Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
14Kio estas destinita por mi, tion Li plenumos; Kaj Li havas multe da similaj aferoj.
14Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
15Tial mi tremas antaux Lia vizagxo, Mi primeditas, kaj mi timas Lin.
15Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
16Dio senkuragxigis mian koron, Kaj la Plejpotenculo min konfuzis.
16Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
17CXar mi ne estas neniigita antaux la mallumo, Kaj antaux mia vizagxo Li ne kovris la mallumon.
17ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.