¹CXu vi scias la tempon, en kiu naskas la ibeksoj sur la rokoj? CXu vi observis la akusxigxon de la cervinoj?

¹Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

²CXu vi kalkulis la monatojn de ilia gravedeco? Aux cxu vi scias la tempon, kiam ili devas naski?

²när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

³Ili fleksigxas, eljxetas siajn idojn, Liberigxas de siaj doloroj.

³Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

⁴Iliaj infanoj fortigxas, kreskas en libereco, Foriras, ke ne revenas al ili.

⁴Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?

⁵Kiu donis liberecon al la sovagxa azeno? Kaj kiu malligis gxiajn ligilojn?

⁵Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?

⁶La dezerton Mi faris gxia domo, Kaj stepon gxia logxejo;

⁶De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

⁷GXi ridas pri la bruo de la urbo, La kriojn de pelanto gxi ne auxdas;

⁷Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

⁸La produktajxoj de la montoj estas gxia mangxajxo, Kaj gxi sercxas cxian verdajxon.

⁸Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?

⁹CXu bubalo volos servi al vi? CXu gxi volos nokti cxe via mangxujo?

⁹Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.

¹⁰CXu vi povas alligi bubalon per sxnuro al bedo? CXu gxi erpos post vi valojn?

¹⁰Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.

¹¹CXu vi fidos gxin pro gxia granda forto? Kaj cxu vi komisios al gxi vian laboron?

¹¹Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.

¹²CXu vi havos konfidon al gxi, ke gxi reportos viajn semojn Kaj kolektos en vian grenejon?

¹²Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?

¹³La flugilo de struto levigxas gaje, Simile al la flugilo de cikonio kaj de akcipitro;

¹³Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

¹⁴CXar gxi lasas sur la tero siajn ovojn Kaj varmigas ilin en la sablo;

¹⁴Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

¹⁵GXi forgesas, ke piedo povas ilin dispremi Kaj sovagxa besto povas ilin disbati.

¹⁵Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?

¹⁶GXi estas kruela por siaj idoj, kvazaux ili ne estus gxiaj; GXi ne zorgas pri tio, ke gxia laboro estas vana;

¹⁶Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?

¹⁷CXar Dio senigis gxin je sagxo Kaj ne donis al gxi prudenton.

¹⁷Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.

¹⁸Kiam gxi levigxas alten, GXi mokas cxevalon kaj gxian rajdanton.

¹⁸Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.

¹⁹CXu vi donas forton al la cxevalo? CXu vi vestas gxian kolon per kolharoj?

¹⁹Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.

²⁰CXu vi povas saltigi gxin kiel akrido? Terura estas la beleco de gxia ronkado.

²⁰Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.

²¹GXi fosas en la valo kaj estas gaja pro forteco; GXi eliras kontraux armiton;

²¹Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.

²²GXi ridas pri timo kaj ne senkuragxigxas, Kaj ne retiras sin de glavo.

²²Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?

²³Super gxi sonoras la sagujo, Brilas lanco kaj ponardego.

²³Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!

²⁴Kun bruo kaj kolero gxi glutas teron, Kaj ne povas stari trankvile cxe sonado de trumpeto.

²⁴Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.

²⁵Kiam eksonas la trumpeto, gxi ekkrias:Ho, ho! Kaj de malproksime gxi flarsentas la batalon, Kriadon de la kondukantoj, kaj bruon.

²⁵Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.

²⁶CXu pro via sagxo flugas la akcipitro Kaj etendas siajn flugilojn al sudo?

²⁶Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.

²⁷CXu pro via ordono levigxas la aglo Kaj faras alte sian neston?

²⁷Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.

²⁸Sur roko gxi logxas, Noktas sur dento de roko kaj de monta pinto.

²⁸För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.

²⁹De tie gxi elrigardas por si mangxajxon; Malproksime vidas gxiaj okuloj.

²⁹Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?

³⁰GXiaj idoj trinkas sangon; Kaj kie estas mortigitoj, tie gxi estas.

³⁰Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?

³¹På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.

³²Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.

³³Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.

³⁴Så svarade nu HERREN Job och sade:

³⁵Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!

³⁶Job svarade HERREN och sade:

³⁷Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.

³⁸En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.