¹Kaj ekparolis Bildad, la SXuhxano, kaj diris:

¹Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:

²Kiel longe vi tiel parolos, Kaj la vortoj de via busxo estos kiel forta vento?

²Huru länge vill du hålla på med sådant tal och låta din muns ord komma såsom en väldig storm?

³CXu Dio falsas la jugxon? CXu la Plejpotenculo falsas la justecon?

³Skulle väl Gud kunna kränka rätten? Kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten?

⁴Se viaj filoj pekis kontraux Li, Li forpusxis ilin pro ilia malbonago.

⁴Om dina barn hava syndat mot honom och han gav dem i sina överträdelsers våld,

⁵Se vi sercxas Dion Kaj petegas la Plejpotenculon,

⁵så vet, att om du själv söker Gud och beder till den Allsmäktige om misskund,

⁶Se vi estas pura kaj pia, Li maldormos super vi, Kaj restarigos la bonstaton en via virta logxejo.

⁶då, om du är ren och rättsinnig, ja, då skall han vakna upp till din räddning och upprätta din boning, så att du bor där i rättfärdighet;

⁷Kaj se via komenco estis malgranda, Via estonteco forte kreskos.

⁷och så skall din första tid synas ringa, då nu din sista tid har blivit så stor.

⁸CXar demandu la antauxajn generaciojn, Kaj primeditu tion, kion esploris iliaj patroj;

⁸Ty fråga framfarna släkten, och akta på vad fäderna hava utrönt

⁹CXar ni estas de hieraux, kaj ni nenion scias; Nia vivo sur la tero estas nur ombro.

⁹-- vi själva äro ju från i går och veta intet, en skugga äro våra dagar på jorden;

¹⁰Ili instruos vin, diros al vi, Kaj el sia koro elirigos vortojn.

¹⁰men de skola undervisa dig och säga dig det, ur sina hjärtan skola de hämta fram svar:

¹¹CXu povas kreski kano sen malsekeco? CXu kreskas junko sen akvo?

¹¹»Icke kan röret växa högt, där marken ej är sank, eller vassen skjuta i höjden, där vatten ej finnes?

¹²En tia okazo gxi velksekigxas pli frue ol cxiu herbo, Kiam gxi estas ankoraux en sia fresxeco, Kiam gxi ankoraux ne estas detrancxita.

¹²Nej, bäst den står grön, ej mogen för skörd, måste den då vissna, före allt annat gräs.

¹³Tiaj estas la vojoj de cxiuj, kiuj forgesas Dion; Kaj pereas la espero de hipokritulo,

¹³Så går det alla som förgäta Gud; den gudlöses hopp måste varda om intet.

¹⁴Kies fido dehakigxas, Kaj kies espero estas araneajxo.

¹⁴Ty hans tillförsikt visar sig bräcklig och hans förtröstan lik spindelns väv.

¹⁵Li apogas sin al sia domo, sed ne restos staranta; Li ekkaptos gxin, sed ne povos sin teni.

¹⁵Han förlitar sig på sitt hus, men det har intet bestånd; han tryggar sig därvid, men det äger ingen fasthet.

¹⁶Li estis verda antaux la suno, Kaj super lia gxardeno etendigxas liaj brancxoj;

¹⁶Lik en frodig planta växer han i solens sken, ut över lustgården sträcka sig hans skott;

¹⁷Amase plektigxas liaj radikoj, Inter sxtonoj ili tenas sin forte;

¹⁷kring stenröset slingra sig hans rötter, mellan stenarna bryter han sig fram.

¹⁸Sed kiam oni elsxiras lin el lia loko, GXi malkonfesas lin:Mi vin ne vidis.

¹⁸Men när så Gud rycker bort honom från hans plats, då förnekar den honom: 'Aldrig har jag sett dig.'

¹⁹Tia estas la gxojo de lia vivo; Kaj el la tero kreskas aliaj.

¹⁹Ja, så går det med hans levnads fröjd, och ur mullen få andra växa upp.»

²⁰Vidu, Dio ne forpusxas virtulon Kaj ne subtenas la manon de malpiuloj.

²⁰Se, Gud föraktar icke den som är ostrafflig, han håller ej heller de onda vid handen.

²¹Li plenigos ankoraux vian busxon per rido Kaj viajn lipojn per gxojkrioj.

²¹Så bida då, till dess han fyller din mun med löje och dina läppar med jubel.

²²Viaj malamantoj kovrigxos per honto; Sed la tendo de malpiuloj malaperos.

²²De som hata dig varda då höljda med skam, och de ogudaktigas hyddor skola ej mer vara till.