1Crie maintenant! Qui te répondra? Auquel des saints t'adresseras-tu?
1Tuin samin; nang hondawng kuamahmah a om a? huan misiangthoute lakah a kua pen lam na nga dia?
2L'insensé périt dans sa colère, Le fou meurt dans ses emportements.
2Lungjinnain lah mi hai a that ngala, huan thiknain mi mawl a hihlum sek hi.
3J'ai vu l'insensé prendre racine; Puis soudain j'ai maudit sa demeure.
3Mihai zungkai ka mutaa; himahleh thakhatin a tenna ka hamsiat hi.
4Plus de prospérité pour ses fils; Ils sont foulés à la porte, et personne qui les délivre!
4A tate bitna akipan gamla pi ah a om ua, huan kongpi ah hihgawpin a om uh, kuamah amaute suakta ding a om sam kei uhi.
5Sa moisson est dévorée par des affamés, Qui viennent l'enlever jusque dans les épines, Et ses biens sont engloutis par des hommes altérés.
5Kua anlak ding ahia gilkialmiin a gaih khita, ling laka kipan nasana a lak khiak, thangin a sum uh duhin a kam lianpiin a ka hi.
6Le malheur ne sort pas de la poussière, Et la souffrance ne germe pas du sol;
6Gimthuakna lah leivui akipanin a hongpawt keia, lei a kipanin buaina leng a hongdawn khe sam kei hi;
7L'homme naît pour souffrir, Comme l'étincelle pour voler.
7Himahleh mihing buai ding maha piang ahi, meiekte a tou len bangin.
8Pour moi, j'aurais recours à Dieu, Et c'est à Dieu que j'exposerais ma cause.
8Himahleh ken ahihleh, Pathian lamah ka zong dinga, huan Pathian kiangah ka thu ka koih ding hi.
9Il fait des choses grandes et insondables, Des merveilles sans nombre;
9Thil thupite hihpa leh zonkhiaktheihlouh; sim zohlouh thil lamdangte:
10Il répand la pluie sur la terre, Et envoie l'eau sur les campagnes;
10Lei tunga vuah pepa leh, loute tunga tui sawlpa:
11Il relève les humbles, Et délivre les affligés;
11Huchiin aman a niamsate tung sangah a koihtou a; huan misi sunte muanna ah a tawisang hi.
12Il anéantit les projets des hommes rusés, Et leurs mains ne peuvent les accomplir;
12Zekhemhatte lunggelte bangmahlou a suaksaka, huchiin a khutte un a thiltup uh a hih theikei uhi.
13Il prend les sages dans leur propre ruse, Et les desseins des hommes artificieux sont renversés:
13Mi pilte a zekhemhatna un a mana: huan mihoihloute thugen akhupathalin a paihsak hi.
14Ils rencontrent les ténèbres au milieu du jour, Ils tâtonnent en plein midi comme dans la nuit.
14Sunlaiin khomialna a thuak ua, janlai bangin suntang laiin a mai maimah uh.
15Ainsi Dieu protège le faible contre leurs menaces, Et le sauve de la main des puissants;
15Himahleh a kam ua kipanin pabeite ahondama, mi hatte khut akipanin tasamte mahmah.
16Et l'espérance soutient le malheureux, Mais l'iniquité ferme la bouche.
16Huchiin gentheiin lametna a neia, huan, thulimlouhnain a kam a humsak hi.
17Heureux l'homme que Dieu châtie! Ne méprise pas la correction du Tout-Puissant.
17Ngaiin, Pathianin a bawlhoih min nuam a sa hi; huaijiakin Bangkim hihthei sawina musit ken.
18Il fait la plaie, et il la bande; Il blesse, et sa main guérit.
18Aman lah meima a bawla, a tuama: a liamsaka, huan a khutin a damsak hi.
19Six fois il te délivrera de l'angoisse, Et sept fois le mal ne t'atteindra pas.
19Buaina gukah a honsuakta sak dinga; ahi, sagih ah gilouin nang a honkhoih kei ding hi.
20Il te sauvera de la mort pendant la famine, Et des coups du glaive pendant la guerre.
20Kial chiangin nang sihna akipan a hontan ding; namsau thilhihtheihna akipan, kidou chiangin.
21Tu seras à l'abri du fléau de la langue, Tu seras sans crainte quand viendra la dévastation.
21Lei jepna akipanin selin na om dinga; siatna ahongtun chiangin na lau sam kei ding hi.
22Tu te riras de la dévastation comme de la famine, Et tu n'auras pas à redouter les bêtes de la terre;
22Siatna leh kialna ah na nui dinga, lei gamsate na kihta sam kei ding hi.
23Car tu feras alliance avec les pierres des champs, Et les bêtes de la terre seront en paix avec toi.
23Gama suangte toh na kithuahtheih ding jiak un; huan gama gamsate nang tohna kituak ding uhi.
24Tu jouiras du bonheur sous ta tente, Tu retrouveras tes troupeaux au complet,
24Huan na puanin muangin a om chih na thei ding; huan na ganhuang na veh dinga, bangmah kimlou a om kei ding hi.
25Tu verras ta postérité s'accroître, Et tes rejetons se multiplier comme l'herbe des champs.
25Na chite leng a thupi ding chih na thei dinga, huan na suante lei loupa bangin.
26Tu entreras au sépulcre dans la vieillesse, Comme on emporte une gerbe en son temps.
26Kum chingin na han na juan dinga, a huna buh lak bangin.Ngaiin, hiai, i zongta ua, huchiin a om, jain, na hoihna dingin theiin.
27Voilà ce que nous avons reconnu, voilà ce qui est; A toi d'entendre et de mettre à profit.
27Ngaiin, hiai, i zongta ua, huchiin a om, jain, na hoihna dingin theiin.