1Mon fils, retiens mes paroles, Et garde avec toi mes préceptes.
1Min son, tag vara på mina ord, och göm mina bud inom dig.
2Observe mes préceptes, et tu vivras; Garde mes enseignements comme la prunelle de tes yeux.
2Håll mina bud, så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten.
3Lie-les sur tes doigts, Ecris-les sur la table de ton coeur.
3Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.
4Dis à la sagesse: Tu es ma soeur! Et appelle l'intelligence ton amie,
4Säg till visheten: »Du är min syster», och kalla förståndet din förtrogna,
5Pour qu'elles te préservent de la femme étrangère, De l'étrangère qui emploie des paroles doucereuses.
5så att de bevara dig för främmande kvinnor, för din nästas hustru, som talar hala ord.
6J'étais à la fenêtre de ma maison, Et je regardais à travers mon treillis.
6Ty ut genom fönstret i mitt hus, fram genom gallret där blickade jag;
7J'aperçus parmi les stupides, Je remarquai parmi les jeunes gens un garçon dépourvu de sens.
7då såg jag bland de fåkunniga, jag blev varse bland de unga en yngling utan förstånd.
8Il passait dans la rue, près de l'angle où se tenait une de ces étrangères, Et il se dirigeait lentement du côté de sa demeure:
8Han gick fram på gatan invid hörnet där hon bodde, på vägen till hennes hus skred han fram,
9C'était au crépuscule, pendant la soirée, Au milieu de la nuit et de l'obscurité.
9skymningen, på aftonen av dagen, nattens dunkel, när mörker rådde
10Et voici, il fut abordé par une femme Ayant la mise d'une prostituée et la ruse dans le coeur.
10Se, då kom där en kvinna honom till mötes; hennes dräkt var en skökas, och hennes hjärta illfundigt.
11Elle était bruyante et rétive; Ses pieds ne restaient point dans sa maison;
11Yster och lättsinnig var hon, hennes fötter hade ingen ro i hennes hus.
12Tantôt dans la rue, tantôt sur les places, Et près de tous les angles, elle était aux aguets.
12Än var hon på gatan, än var hon på torgen vid vart gathörn stod hon på lur.
13Elle le saisit et l'embrassa, Et d'un air effronté lui dit:
13Hon tog nu honom fatt och kysste honom och sade till honom med fräckhet i sin uppsyn:
14Je devais un sacrifice d'actions de grâces, Aujourd'hui j'ai accompli mes voeux.
14»Tackoffer har jag haft att frambära; i dag har jag fått infria mina löften.
15C'est pourquoi je suis sortie au-devant de toi Pour te chercher, et je t'ai trouvé.
15Därför gick jag ut till att möta dig jag ville söka upp dig, och nu ha jag funnit dig.
16J'ai orné mon lit de couvertures, De tapis de fil d'Egypte;
16Jag har bäddat min säng med sköna täcken, med brokigt linne från Egypten.
17J'ai parfumé ma couche De myrrhe, d'aloès et de cinnamome.
17Jag har bestänkt min bädd med myrra, med aloe och med kanel.
18Viens, enivrons-nous d'amour jusqu'au matin, Livrons-nous joyeusement à la volupté.
18Kom, låt oss förnöja oss med kärlek intill morgonen, och förlusta oss med varandra i älskog.
19Car mon mari n'est pas à la maison, Il est parti pour un voyage lointain;
19Ty min man är nu icke hemma han har rest en lång väg bort.
20Il a pris avec lui le sac de l'argent, Il ne reviendra à la maison qu'à la nouvelle lune.
20Sin penningpung tog han med sig; först vid fullmånstiden kommer han hem.»
21Elle le séduisit à force de paroles, Elle l'entraîna par ses lèvres doucereuses.
21Så förleder hon honom med allahanda fagert tal; genom sina läppars halhet förför hon honom.
22Il se mit tout à coup à la suivre, Comme le boeuf qui va à la boucherie, Comme un fou qu'on lie pour le châtier,
22Han följer efter henne med hast, lik oxen som går för att slaktas, och lik fången som föres bort till straffet för sin dårskap;
23Jusqu'à ce qu'une flèche lui perce le foie, Comme l'oiseau qui se précipite dans le filet, Sans savoir que c'est au prix de sa vie.
23ja, han följer, till dess pilen genomborrar hans lever, lik fågeln som skyndar till snaran, utan att förstå att det gäller dess liv.
24Et maintenant, mes fils, écoutez-moi, Et soyez attentifs aux paroles de ma bouche.
24Så hören mig nu, I barn, och given akt på min muns tal.
25Que ton coeur ne se détourne pas vers les voies d'une telle femme, Ne t'égare pas dans ses sentiers.
25Låt icke ditt hjärta vika av till hennes vägar, och förvilla dig ej in på hennes stigar.
26Car elle a fait tomber beaucoup de victimes, Et ils sont nombreux, tous ceux qu'elle a tués.
26Ty många som ligga slagna äro fällda av henne, och stor är hopen av dem hon har dräpt.
27Sa maison, c'est le chemin du séjour des morts; Il descend vers les demeures de la mort.
27Genom hennes hus gå dödsrikets vägar, de som föra nedåt till dödens kamrar.