1De David. Mon âme, bénis l'Eternel! Que tout ce qui est en moi bénisse son saint nom!
1Av David. Lova HERREN, min själ, och allt det i mig är hans heliga namn.
2Mon âme, bénis l'Eternel, Et n'oublie aucun de ses bienfaits!
2Lova HERREN, min själ, och förgät icke vad gott han har gjort,
3C'est lui qui pardonne toutes tes iniquités, Qui guérit toutes tes maladies;
3han som förlåter dig alla dina missgärningar och helar alla dina brister,
4C'est lui qui délivre ta vie de la fosse, Qui te couronne de bonté et de miséricorde;
4han som förlossar ditt liv från graven och kröner dig med nåd och barmhärtighet,
5C'est lui qui rassasie de biens ta vieillesse, Qui te fait rajeunir comme l'aigle.
5han som mättar ditt begär med sitt goda, så att du bliver ung på nytt såsom en örn.
6L'Eternel fait justice, Il fait droit à tous les opprimés.
6HERREN gör rättfärdighetens verk och skaffar rätt åt alla förtryckta.
7Il a manifesté ses voies à Moïse, Ses oeuvres aux enfants d'Israël.
7Han lät Mose se sina vägar, Israels barn sina gärningar.
8L'Eternel est miséricordieux et compatissant, Lent à la colère et riche en bonté;
8Barmhärtig och nådig är HERREN, långmodig och stor i mildhet.
9Il ne conteste pas sans cesse, Il ne garde pas sa colère à toujours;
9Han går icke ständigt till rätta och behåller ej vrede evinnerligen.
10Il ne nous traite pas selon nos péchés, Il ne nous punit pas selon nos iniquités.
10Han handlar icke med oss efter våra synder och vedergäller oss icke efter våra missgärningar.
11Mais autant les cieux sont élevés au-dessus de la terre, Autant sa bonté est grande pour ceux qui le craignent;
11Ty så hög som himmelen är över jorden, så väldig är hans nåd över dem som frukta honom.
12Autant l'orient est éloigné de l'occident, Autant il éloigne de nous nos transgressions.
12Så långt som öster är från väster låter han våra överträdelser vara från oss.
13Comme un père a compassion de ses enfants, L'Eternel a compassion de ceux qui le craignent.
13Såsom en fader förbarmar sig över barnen, så förbarmar sig HERREN över dem som frukta honom.
14Car il sait de quoi nous sommes formés, Il se souvient que nous sommes poussière.
14Ty han vet vad för ett verk vi äro, han tänker därpå att vi äro stoft.
15L'homme! ses jours sont comme l'herbe, Il fleurit comme la fleur des champs.
15En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken.
16Lorsqu'un vent passe sur elle, elle n'est plus, Et le lieu qu'elle occupait ne la reconnaît plus.
16När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav.
17Mais la bonté de l'Eternel dure à jamais pour ceux qui le craignent, Et sa miséricorde pour les enfants de leurs enfants,
17Men HERRENS nåd varar från evighet till evighet över dem som frukta honom, och hans rättfärdighet intill barnbarn,
18Pour ceux qui gardent son alliance, Et se souviennent de ses commandements afin de les accomplir.
18när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.
19L'Eternel a établi son trône dans les cieux, Et son règne domine sur toutes choses.
19HERREN har ställt sin tron i himmelen, och hans konungavälde omfattar allt.
20Bénissez l'Eternel, vous ses anges, Qui êtes puissants en force, et qui exécutez ses ordres, En obéissant à la voix de sa parole!
20Loven HERREN, I hans änglar, I starke hjältar, som uträtten hans befallning, så snart I hören ljudet av hans befallning.
21Bénissez l'Eternel, vous toutes ses armées, Qui êtes ses serviteurs, et qui faites sa volonté!
21Loven HERREN, I alla hans härskaror, I hans tjänare, som uträtten hans vilja.
22Bénissez l'Eternel, vous toutes ses oeuvres, Dans tous les lieux de sa domination! Mon âme, bénis l'Eternel!
22Loven HERREN, I alla hans verk, varhelst hans herradöme är. Min själ, lova HERREN.