1Au chef des chantres. Cantique. Psaume. Poussez vers Dieu des cris de joie, Vous tous, habitants de la terre!
1För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
2Chantez la gloire de son nom, Célébrez sa gloire par vos louanges!
2lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
3Dites à Dieu: Que tes oeuvres sont redoutables! A cause de la grandeur de ta force, tes ennemis te flattent.
3Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
4Toute la terre se prosterne devant toi et chante en ton honneur; Elle chante ton nom. -Pause.
4Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.
5Venez et contemplez les oeuvres de Dieu! Il est redoutable quand il agit sur les fils de l'homme.
5Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
6Il changea la mer en une terre sèche, On traversa le fleuve à pied: Alors nous nous réjouîmes en lui.
6Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
7Il domine éternellement par sa puissance, Ses yeux observent les nations: Que les rebelles ne s'élèvent pas! -Pause.
7Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.
8Peuples, bénissez notre Dieu, Faites retentir sa louange!
8Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
9Il a conservé la vie à notre âme, Et il n'a pas permis que notre pied chancelât.
9ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
10Car tu nous as éprouvés, ô Dieu! Tu nous as fait passer au creuset comme l'argent.
10Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
11Tu nous as amenés dans le filet, Tu as mis sur nos reins un pesant fardeau,
11du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
12Tu as fait monter des hommes sur nos têtes; Nous avons passé par le feu et par l'eau. Mais tu nous en as tirés pour nous donner l'abondance.
12du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
13J'irai dans ta maison avec des holocaustes, J'accomplirai mes voeux envers toi:
13Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
14Pour eux mes lèvres se sont ouvertes, Et ma bouche les a prononcés dans ma détresse.
14dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
15Je t'offrirai des brebis grasses en holocauste, Avec la graisse des béliers; Je sacrifierai des brebis avec des boucs. -Pause.
15Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.
16Venez, écoutez, vous tous qui craignez Dieu, et je raconterai Ce qu'il a fait à mon âme.
16Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
17J'ai crié à lui de ma bouche, Et la louange a été sur ma langue.
17Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
18Si j'avais conçu l'iniquité dans mon coeur, Le Seigneur ne m'aurait pas exaucé.
18Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
19Mais Dieu m'a exaucé, Il a été attentif à la voix de ma prière.
19Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
20Béni soit Dieu, Qui n'a pas rejeté ma prière, Et qui ne m'a pas retiré sa bonté!
20Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!