¹ויען איוב ויאמר׃

¹Därefter tog Job till orda och sade:

²מה עזרת ללא כח הושעת זרוע לא עז׃

²Vilken hjälp har du ej skänkt den vanmäktige, huru har du ej stärkt den maktlöses arm!

³מה יעצת ללא חכמה ותושיה לרב הודעת׃

³Vilka råd har du ej givit den ovise, och vilket överflöd av klokhet har du ej lagt i dagen!

⁴את מי הגדת מלין ונשמת מי יצאה ממך׃

⁴Vem gav dig kraft att tala sådana ord, och vems ande var det som kom till orda ur dig?

⁵הרפאים יחוללו מתחת מים ושכניהם׃

⁵Dödsrikets skuggor gripas av ångest, djupets vatten och de som bo däri.

⁶ערום שאול נגדו ואין כסות לאבדון׃

⁶Dödsriket ligger blottat för honom, och avgrunden har intet täckelse.

⁷נטה צפון על תהו תלה ארץ על בלי מה׃

⁷Han spänner ut nordanrymden över det tomma och hänger upp jorden på intet.

⁸צרר מים בעביו ולא נבקע ענן תחתם׃

⁸Han samlar vatten i sina moln såsom i ett knyte, och skyarna brista icke under bördan.

⁹מאחז פני כסה פרשז עליו עננו׃

⁹Han gömmer sin tron för vår åsyn, han omhöljer den med sina skyar.

¹⁰חק חג על פני מים עד תכלית אור עם חשך׃

¹⁰En rundel har han välvt såsom gräns för vattnen, där varest ljus ändas i mörker.

¹¹עמודי שמים ירופפו ויתמהו מגערתו׃

¹¹Himmelens pelare skälva, de gripas av förfäran vid hans näpst.

¹²בכחו רגע הים ובתובנתו מחץ רהב׃

¹²Med sin kraft förskräckte han havet, och genom sitt förstånd sönderkrossade han Rahab.

¹³ברוחו שמים שפרה חללה ידו נחש בריח׃

¹³Blott han andades, blev himmelen klar; hans hand genomborrade den snabba ormen.

¹⁴הן אלה קצות דרכו ומה שמץ דבר נשמע בו ורעם גבורתו מי יתבונן׃

¹⁴Se, detta är allenast utkanterna av hans verk; en sakta viskning är allt vad vi förnimma därom. Hans allmakts dunder, vem skulle kunna fatta det?