Hebrew: Modern

Svenska 1917

John

2

1וביום השלישי היתה חתנה בקנה אשר בגליל ואם ישוע היתה שם׃
1På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
2וישוע ותלמידיו היו גם הם קרואים אל החתנה׃
2Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
3ויחסר היין ותאמר אם ישוע אליו יין אין להם׃
3Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: »De hava intet vin.»
4ויאמר אליה ישוע מה לי ולך אשה עתי עדין לא באה׃
4Jesus svarade henne: »Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen.»
5ותאמר אמו אל המשרתים ככל אשר יאמר לכם תעשו׃
5Hans moder sade då till tjänarna: »Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra.»
6והנה ששה כדי אבן ערוכים שם כמשפט היהודים לטהרתם שתים או שלש בתים יכיל כל אחד׃
6Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
7ויאמר אליהם ישוע מלאו לכם הכדים מים וימלאום עד למעלה׃
7Jesus sade till dem: »Fyllen krukorna med vatten.» Och de fyllde dem ända till brädden.
8ויאמר שאבו נא והביאו אל רב המסבה ויביאו׃
8Sedan sade han till dem: »Ösen nu upp och bären till övertjänaren.» Och de gjorde så.
9ויטעם רב המסבה את המים אשר נהפכו ליין ולא ידע מאין הוא ואולם המשרתים אשר שאבו את המים ידעו ויקרא רב המסבה אל החתן׃
9Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
10ויאמר אליו כל איש יתן בראשונה את היין הטוב וכאשר ישכרו יתן להם את הגרוע ואתה צפנת היין הטוב עד עתה׃
10och sade till honom: »Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu.»
11זאת תחלת האתות אשר עשה ישוע בקנה אשר בארץ הגליל וגלה את כבודו ויאמינו בו תלמידיו׃
11Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
12ויהי אחרי כן וירד אל כפר נחום הוא ואמו ואחיו ותלמידיו ולא ארכו ימי שבתם שם׃
12Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
13ויקרבו ימי חג הפסח אשר ליהודים ויעל ישוע ירושלים׃
13Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
14וימצא במקדש מכרי בקר וצאן ובני יונה ואת מחליפי כסף ישבים שם׃
14Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
15ויקח חבלים ויעבתם לשוט ויגרש כלם מן המקדש ואת הצאן ואת הבקר ויפזר את מעות השלחנים ויהפך שלחנתיהם׃
15Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
16ואל מכרי היונים אמר הוציאו אלה מזה ואל תעשו את בית אבי לבית מסחר׃
16Och till duvomånglarna sade han: »Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.»
17ויזכרו תלמידיו את הכתוב כי קנאת ביתך אכלתני׃
17Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: »Nitälskan för ditt hus skall förtära mig.»
18ויענו היהודים ויאמרו אליו אי זו אות תראנו כי כזאת אתה עשה׃
18Då togo judarna till orda och sade till honom: »Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?»
19ויען ישוע ויאמר אליהם הרסו את ההיכל הזה ובשלשה ימים אקימנו׃
19Jesus svarade och sade till dem: »Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen.»
20ויאמרו היהודים הנה זה ארבעים ושש שנה נבנה ההיכל הזה ואתה בשלשה ימים תקימנו׃
20Då sade judarna: »I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?»
21והוא דבר על היכל גויתו׃
21Men det var om sin kropps tempel han talade.
22ואחרי קומו מן המתים זכרו תלמידיו כי זאת אמר להם ויאמינו בכתוב ובדבר אשר דבר ישוע׃
22Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
23ויהי בהיתו בירושלים בחג הפסח האמינו רבים בשמו כי ראו האתות אשר עשה׃
23Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
24והוא ישוע לא הפקיד את עצמו בידם על אשר ידע את כלם׃
24Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
25ולא הצטרך לעדות איש על האדם כי הוא ידע מה בקרב האדם׃
25och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.