1טוב רש הולך בתמו מעקש שפתיו והוא כסיל׃
1Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre.
2גם בלא דעת נפש לא טוב ואץ ברגלים חוטא׃
2Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.
3אולת אדם תסלף דרכו ועל יהוה יזעף לבו׃
3En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas
4הון יסיף רעים רבים ודל מרעהו יפרד׃
4Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän.
5עד שקרים לא ינקה ויפיח כזבים לא ימלט׃
5Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan.
6רבים יחלו פני נדיב וכל הרע לאיש מתן׃
6Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.
7כל אחי רש שנאהו אף כי מרעהו רחקו ממנו מרדף אמרים לא המה׃
7Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet.
8קנה לב אהב נפשו שמר תבונה למצא טוב׃
8Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka
9עד שקרים לא ינקה ויפיח כזבים יאבד׃
9Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.
10לא נאוה לכסיל תענוג אף כי לעבד משל בשרים׃
10Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar.
11שכל אדם האריך אפו ותפארתו עבר על פשע׃
11Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit.
12נהם ככפיר זעף מלך וכטל על עשב רצונו׃
12En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset.
13הות לאביו בן כסיל ודלף טרד מדיני אשה׃
13En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp.
14בית והון נחלת אבות ומיהוה אשה משכלת׃
14Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN.
15עצלה תפיל תרדמה ונפש רמיה תרעב׃
15Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger.
16שמר מצוה שמר נפשו בוזה דרכיו יומת׃
16Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.
17מלוה יהוה חונן דל וגמלו ישלם לו׃
17Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort.
18יסר בנך כי יש תקוה ואל המיתו אל תשא נפשך׃
18Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död.
19גרל חמה נשא ענש כי אם תציל ועוד תוסף׃
19Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre.
20שמע עצה וקבל מוסר למען תחכם באחריתך׃
20Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis.
21רבות מחשבות בלב איש ועצת יהוה היא תקום׃
21Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande.
22תאות אדם חסדו וטוב רש מאיש כזב׃
22Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger.
23יראת יהוה לחיים ושבע ילין בל יפקד רע׃
23HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.
24טמן עצל ידו בצלחת גם אל פיהו לא ישיבנה׃
24Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen.
25לץ תכה ופתי יערם והוכיח לנבון יבין דעת׃
25Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap.
26משדד אב יבריח אם בן מביש ומחפיר׃
26Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son.
27חדל בני לשמע מוסר לשגות מאמרי דעת׃
27Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap.
28עד בליעל יליץ משפט ופי רשעים יבלע און׃
28Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.
29נכונו ללצים שפטים ומהלמות לגו כסילים׃
29Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg.