¹אל תקנא באנשי רעה ואל תתאו להיות אתם׃

¹Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.

²כי שד יהגה לבם ועמל שפתיהם תדברנה׃

²Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.

³בחכמה יבנה בית ובתבונה יתכונן׃

³Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.

⁴ובדעת חדרים ימלאו כל הון יקר ונעים׃

⁴Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.

⁵גבר חכם בעוז ואיש דעת מאמץ כח׃

⁵En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.

⁶כי בתחבלות תעשה לך מלחמה ותשועה ברב יועץ׃

⁶Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.

⁷ראמות לאויל חכמות בשער לא יפתח פיהו׃

⁷Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.

⁸מחשב להרע לו בעל מזמות יקראו׃

⁸Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.

⁹זמת אולת חטאת ותועבת לאדם לץ׃

⁹Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.

¹⁰התרפית ביום צרה צר כחכה׃

¹⁰Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.

¹¹הצל לקחים למות ומטים להרג אם תחשוך׃

¹¹Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.

¹²כי תאמר הן לא ידענו זה הלא תכן לבות הוא יבין ונצר נפשך הוא ידע והשיב לאדם כפעלו׃

¹²Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.

¹³אכל בני דבש כי טוב ונפת מתוק על חכך׃

¹³Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.

¹⁴כן דעה חכמה לנפשך אם מצאת ויש אחרית ותקותך לא תכרת׃

¹⁴Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.

¹⁵אל תארב רשע לנוה צדיק אל תשדד רבצו׃

¹⁵Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.

¹⁶כי שבע יפול צדיק וקם ורשעים יכשלו ברעה׃

¹⁶Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.

¹⁷בנפל אויביך אל תשמח ובכשלו אל יגל לבך׃

¹⁷Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,

¹⁸פן יראה יהוה ורע בעיניו והשיב מעליו אפו׃

¹⁸på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.

¹⁹אל תתחר במרעים אל תקנא ברשעים׃

¹⁹Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.

²⁰כי לא תהיה אחרית לרע נר רשעים ידעך׃

²⁰Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.

²¹ירא את יהוה בני ומלך עם שונים אל תתערב׃

²¹Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.

²²כי פתאם יקום אידם ופיד שניהם מי יודע׃

²²Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----

²³גם אלה לחכמים הכר פנים במשפט בל טוב׃

²³Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.

²⁴אמר לרשע צדיק אתה יקבהו עמים יזעמוהו לאמים׃

²⁴Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.

²⁵ולמוכיחים ינעם ועליהם תבוא ברכת טוב׃

²⁵Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.

²⁶שפתים ישק משיב דברים נכחים׃

²⁶En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.

²⁷הכן בחוץ מלאכתך ועתדה בשדה לך אחר ובנית ביתך׃

²⁷Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.

²⁸אל תהי עד חנם ברעך והפתית בשפתיך׃

²⁸Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?

²⁹אל תאמר כאשר עשה לי כן אעשה לו אשיב לאיש כפעלו׃

²⁹Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»

³⁰על שדה איש עצל עברתי ועל כרם אדם חסר לב׃

³⁰Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.

³¹והנה עלה כלו קמשנים כסו פניו חרלים וגדר אבניו נהרסה׃

³¹Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.

³²ואחזה אנכי אשית לבי ראיתי לקחתי מוסר׃

³²Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.

³³מעט שנות מעט תנומות מעט חבק ידים לשכב׃

³³Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

³⁴ובא מתהלך רישך ומחסריך כאיש מגן׃

³⁴så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.