1בני אם ערבת לרעך תקעת לזר כפיך׃
1Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2נוקשת באמרי פיך נלכדת באמרי פיך׃
2om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3עשה זאת אפוא בני והנצל כי באת בכף רעך לך התרפס ורהב רעיך׃
3då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4אל תתן שנה לעיניך ותנומה לעפעפיך׃
4unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5הנצל כצבי מיד וכצפור מיד יקוש׃
5Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6לך אל נמלה עצל ראה דרכיה וחכם׃
6Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7אשר אין לה קצין שטר ומשל׃
7Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8תכין בקיץ לחמה אגרה בקציר מאכלה׃
8dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9עד מתי עצל תשכב מתי תקום משנתך׃
9Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10מעט שנות מעט תנומות מעט חבק ידים לשכב׃
10Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11ובא כמהלך ראשך ומחסרך כאיש מגן׃
11så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12אדם בליעל איש און הולך עקשות פה׃
12En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13קרץ בעינו מלל ברגלו מרה באצבעתיו׃
13som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14תהפכות בלבו חרש רע בכל עת מדנים ישלח׃
14Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15על כן פתאם יבוא אידו פתע ישבר ואין מרפא׃
15Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16שש הנה שנא יהוה ושבע תועבות נפשו׃
16Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17עינים רמות לשון שקר וידים שפכות דם נקי׃
17stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18לב חרש מחשבות און רגלים ממהרות לרוץ לרעה׃
18ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19יפיח כזבים עד שקר ומשלח מדנים בין אחים׃
19den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20נצר בני מצות אביך ואל תטש תורת אמך׃
20Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21קשרם על לבך תמיד ענדם על גרגרתך׃
21Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22בהתהלכך תנחה אתך בשכבך תשמר עליך והקיצות היא תשיחך׃
22När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23כי נר מצוה ותורה אור ודרך חיים תוכחות מוסר׃
23Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24לשמרך מאשת רע מחלקת לשון נכריה׃
24De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25אל תחמד יפיה בלבבך ואל תקחך בעפעפיה׃
25Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26כי בעד אשה זונה עד ככר לחם ואשת איש נפש יקרה תצוד׃
26Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27היחתה איש אש בחיקו ובגדיו לא תשרפנה׃
27Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28אם יהלך איש על הגחלים ורגליו לא תכוינה׃
28Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29כן הבא אל אשת רעהו לא ינקה כל הנגע בה׃
29Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30לא יבוזו לגנב כי יגנוב למלא נפשו כי ירעב׃
30Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31ונמצא ישלם שבעתים את כל הון ביתו יתן׃
31Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32נאף אשה חסר לב משחית נפשו הוא יעשנה׃
32Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33נגע וקלון ימצא וחרפתו לא תמחה׃
33Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34כי קנאה חמת גבר ולא יחמול ביום נקם׃
34Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35לא ישא פני כל כפר ולא יאבה כי תרבה שחד׃
35lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.