1הודו ליהוה קראו בשמו הודיעו בעמים עלילותיו׃
1Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2שירו לו זמרו לו שיחו בכל נפלאותיו׃
2Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3התהללו בשם קדשו ישמח לב מבקשי יהוה׃
3Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4דרשו יהוה ועזו בקשו פניו תמיד׃
4Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5זכרו נפלאותיו אשר עשה מפתיו ומשפטי פיו׃
5Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6זרע אברהם עבדו בני יעקב בחיריו׃
6I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7הוא יהוה אלהינו בכל הארץ משפטיו׃
7Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8זכר לעולם בריתו דבר צוה לאלף דור׃
8Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9אשר כרת את אברהם ושבועתו לישחק׃
9på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10ויעמידה ליעקב לחק לישראל ברית עולם׃
10Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11לאמר לך אתן את ארץ כנען חבל נחלתכם׃
11han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12בהיותם מתי מספר כמעט וגרים בה׃
12Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13ויתהלכו מגוי אל גוי מממלכה אל עם אחר׃
13Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14לא הניח אדם לעשקם ויוכח עליהם מלכים׃
14Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15אל תגעו במשיחי ולנביאי אל תרעו׃
15»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16ויקרא רעב על הארץ כל מטה לחם שבר׃
16Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17שלח לפניהם איש לעבד נמכר יוסף׃
17då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18ענו בכבל רגליו ברזל באה נפשו׃
18Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19עד עת בא דברו אמרת יהוה צרפתהו׃
19till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20שלח מלך ויתירהו משל עמים ויפתחהו׃
20Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21שמו אדון לביתו ומשל בכל קנינו׃
21Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22לאסר שריו בנפשו וזקניו יחכם׃
22han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23ויבא ישראל מצרים ויעקב גר בארץ חם׃
23Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24ויפר את עמו מאד ויעצמהו מצריו׃
24Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25הפך לבם לשנא עמו להתנכל בעבדיו׃
25de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26שלח משה עבדו אהרן אשר בחר בו׃
26Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27שמו בם דברי אתותיו ומפתים בארץ חם׃
27De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28שלח חשך ויחשך ולא מרו את דבריו׃
28Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29הפך את מימיהם לדם וימת את דגתם׃
29Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30שרץ ארצם צפרדעים בחדרי מלכיהם׃
30Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31אמר ויבא ערב כנים בכל גבולם׃
31Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32נתן גשמיהם ברד אש להבות בארצם׃
32Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33ויך גפנם ותאנתם וישבר עץ גבולם׃
33Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34אמר ויבא ארבה וילק ואין מספר׃
34Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35ויאכל כל עשב בארצם ויאכל פרי אדמתם׃
35De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36ויך כל בכור בארצם ראשית לכל אונם׃
36Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37ויוציאם בכסף וזהב ואין בשבטיו כושל׃
37Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38שמח מצרים בצאתם כי נפל פחדם עליהם׃
38Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39פרש ענן למסך ואש להאיר לילה׃
39Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40שאל ויבא שלו ולחם שמים ישביעם׃
40De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41פתח צור ויזובו מים הלכו בציות נהר׃
41Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42כי זכר את דבר קדשו את אברהם עבדו׃
42Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43ויוצא עמו בששון ברנה את בחיריו׃
43Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44ויתן להם ארצות גוים ועמל לאמים יירשו׃
44Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45בעבור ישמרו חקיו ותורתיו ינצרו הללו יה׃
45för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!