¹Tovább is felele Elihu, és monda:

¹Och Elihu tog till orda och sade:

²Azt gondolod-é igaznak, ha így szólsz: Az én igazságom nagyobb, mint Istené?

²Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud,

³Hogyha ezt mondod: Mi hasznod belõle? Mivel várhatok többet, mintha vétkezném?

³du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd?

⁴Én megadom rá néked a feleletet, és barátaidnak te veled együtt.

⁴Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.

⁵Tekints az égre és lásd meg; és nézd meg a fellegeket, milyen magasan vannak feletted!

⁵Skåda upp mot himmelen och se, betrakta skyarna, som gå där högt över dig.

⁶Hogyha vétkezel, mit tehetsz ellene; ha megsokasítod bûneidet, mit ártasz néki?

⁶Om du syndar, vad gör du väl honom därmed? Och om dina överträdelser äro många, vad skadar du honom därmed?

⁷Ha igaz vagy, mit adsz néki, avagy mit kap a te kezedbõl?

⁷Eller om du är rättfärdig, vad giver du honom, och vad undfår han av din hand?

⁸Az olyan embernek [árt] a te gonoszságod, mint te vagy, és igazságod az ilyen ember fiának [használ.]

⁸Nej, för din like kunde din ogudaktighet något betyda och för en människoson din rättfärdighet.

⁹A sok erõszak miatt kiáltoznak; jajgatnak a hatalmasok karja miatt;

⁹Väl klagar man, när våldsgärningarna äro många, man ropar om hjälp mot de övermäktigas arm;

¹⁰De egy sem mondja: Hol van Isten, az én teremtõm, a ki hálaénekre indít éjszaka;

¹⁰men ingen frågar: »Var är min Gud, min skapare, han som låter lovsånger ljuda mitt i natten,

¹¹A ki többre tanít minket a mezei vadaknál, és bölcsebbekké tesz az ég madarainál?

¹¹han som giver oss insikt framför markens djur och vishet framför himmelens fåglar?»

¹²Akkor azután kiálthatnak, de õ nem felel a gonoszok kevélysége miatt;

¹²Därför är det man får ropa utan svar om skydd mot de ondas övermod.

¹³Mert a hiábavalóságot Isten meg nem hallgatja, a Mindenható arra nem tekint.

¹³Se, på fåfängliga böner hör icke Gud, den Allsmäktige aktar icke på slikt;

¹⁴Hátha még azt mondod: Te nem látod õt; az ügy elõtte van és te reá vársz!

¹⁴allra minst, när du påstår att du icke får skåda honom, att du måste vänta på honom, fastän saken är uppenbar.

¹⁵Most pedig, mivel nem büntet haragja, és nem figyelmez a nagy álnokságra:

¹⁵Och nu menar du att hans vrede ej håller någon räfst, och att han föga bekymrar sig om människors övermod?

¹⁶Azért tátja fel Jób hívságra a száját, [és] szaporítja a szót értelem nélkül.

¹⁶Ja, till fåfängligt tal spärrar Job upp sin mun, utan insikt talar han stora ord.