1A jó ember jóakaratot nyer az Úrtól; de a gonosz embert kárhoztatja õ.
1Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
2Nem erõsül meg ember az istentelenséggel; az igazaknak pedig gyökerök ki nem mozdul.
2Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
3A derék asszony koronája az õ férjének; de mint az õ csontjaiban való rothadás, [olyan] a megszégyenítõ.
3Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
4Az igazaknak gondolatjaik igazak; az istentelenek tanácsa csalás.
4En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
5Az istenteleneknek beszédei leselkednek a vér után; az igazaknak pedig szája megszabadítja azokat.
5De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
6Leomlanak az istentelenek, és oda lesznek; az igazak háza pedig megáll.
6De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
7Az õ értelme szerint dicsértetik a férfiú; de az elfordult elméjû útálatos lesz.
7De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
8Jobb, a kit kevésre tartanak, és szolgája van, mint a ki magát felmagasztalja, és szûk kenyerû.
8I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
9Az igaz az õ barmának érzését [is] ismeri, az istentelenek szíve pedig kegyetlen.
9Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
10A ki míveli az õ földét, megelégedik eledellel; a ki pedig követ hiábavalókat, bolond az.
10Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
11Kivánja az istentelen a gonoszok prédáját; de az igaznak gyökere ád [gyümölcsöt.]
11Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
12Az ajkaknak vétkében gonosz tõr van, de kimenekedik a nyomorúságból az igaz.
12Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
13Az õ szájának gyümölcsébõl elégedik meg a férfi jóval; és az õ cselekedetének fizetését veszi az ember önmagának.
13Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
14A bolondnak úta helyes az õ szeme elõtt, de a ki tanácscsal él, bölcs az.
14Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
15A bolondnak haragja azon napon megismertetik; elfedezi pedig a szidalmat az eszes ember.
15Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
16A ki igazán szól, megjelenti az igazságot, a hamis bizonyság pedig az álnokságot.
16Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
17Van olyan, a ki beszél hasonlókat a tõrszúrásokhoz; de a bölcseknek nyelve orvosság.
17Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
18Az igazmondó ajak megáll mind örökké; a hazugságnak pedig nyelve egy szempillantásig.
18Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
19Álnokság van a gonosz gondolóknak szívében; a békességnek tanácsosiban pedig vígasság.
19Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
20Nem vettetik az igaz semmi bántásba; az istentelenek pedig teljesek nyavalyával.
20De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
21Útálatosok az Úrnál a csalárd beszédek; a kik pedig cselekesznek hûségesen, kedvesek õ nála.
21Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
22Az eszes ember elfedezi a tudományt; a bolondok elméje pedig kikiáltja a bolondságot.
22En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
23A gyorsaknak keze uralkodik; a rest pedig adófizetõ lesz.
23En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
24A férfiúnak elméjében való gyötrelem megalázza azt; a jó szó pedig megvidámítja azt.
24De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
25Útba igazítja az õ felebarátját az igaz; de az istentelenek útja eltévelyíti õket.
25Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
26Nem süti meg a rest, a mit vadászásával fogott; de drága marhája az embernek serénysége.
26Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
27Az igazságnak útjában van élet; és az õ ösvényének úta halhatatlanság.
27Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
28På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.