1Az embernél vannak az elme gondolatjai; de az Úrtól van a nyelv felelete.
1En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.
2Minden útai tiszták az embernek a maga szemei elõtt; de a ki a lelkeket vizsgálja, az Úr az!
2Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.
3Bízzad az Úrra a te dolgaidat; és a te gondolatid véghez mennek.
3Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.
4Mindent teremtett az Úr az õ maga czéljára; az istentelent is a büntetésnek napjára.
4HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.
5Útálatos az Úrnak minden, a ki elméjében felfuvalkodott, kezemet adom rá, hogy nem marad büntetetlen.
5En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.
6Könyörületességgel és igazsággal töröltetik el a bûn; és az Úrnak félelme által távozhatunk el a gonosztól.
6Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.
7Mikor jóakarattal van az Úr valakinek útaihoz, még annak ellenségeit is jóakaróivá teszi.
7Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.
8Jobb a kevés igazsággal, mint a gazdag jövedelem hamissággal.
8Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.
9Az embernek elméje gondolja meg az õ útát; de az Úr igazgatja annak járását.
9Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.
10Jósige van a király ajkain; az ítéletben ne szóljon hamisságot az õ szája.
10Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.
11Az Úré az igaz mérték és mérõserpenyõ, az õ mûve minden mérõkõ.
11Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.
12Útálatos legyen a királyoknál istentelenséget cselekedni; mert igazsággal erõsíttetik meg a királyiszék.
12En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.
13Kedvesek a királyoknak az igaz beszédek; és az igazmondót szereti [a király.]
13Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.
14A királynak felgerjedt haragja [olyan, mint] a halál követe; de a bölcs férfiú leszállítja azt.
14Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.
15A királynak vidám orczájában élet van; jóakaratja olyan, mint a tavaszi esõ fellege.
15När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.
16Szerzeni bölcseséget, oh menynyivel jobb az aranynál; és szerzeni eszességet, kivánatosb az ezüstnél!
16Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.
17Az igazak országútja eltávozás a gonosztól; megtartja magát az, a ki megõrzi az õ útát.
17De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.
18A megromlás elõtt kevélység [jár], és az eset elõtt felfuvalkodottság.
18Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.
19Jobb alázatos lélekkel lenni a szelídekkel, mint zsákmányon osztozni a kevélyekkel.
19Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.
20A ki figyelmez az igére, jót nyer; és a ki bízik az Úrban, oh mely boldog az!
20Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.
21A ki elméjében bölcs, hívatik értelmesnek; a beszédnek pedig édessége neveli a tudományt.
21Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.
22Életnek kútfeje az értelem [annak], a ki bírja azt; de a bolondok fenyítéke bolondságuk.
22En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.
23A bölcsnek elméje értelmesen igazgatja az õ száját, és az õ ajkain öregbíti a tudományt.
23Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.
24Lépesméz a gyönyörûséges beszédek; édesek a léleknek, és meggyógyítói a tetemeknek.
24Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.
25Van oly út, mely igaz az ember szeme elõtt, de vége a halálnak úta.
25Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.
26A munkálkodó lelke magának munkálkodik; mert az õ szája kényszeríti õt.
26Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.
27A haszontalan ember gonoszt ás ki, és az õ ajkain mintegy égõ tûz van;
27Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.
28A gonosz ember versengést szerez, és a susárló elválasztja a jó barátokat.
28En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.
29Az erõszakos ember elhiteti az õ felebarátját, és nem jó úton viszi õt.
29Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.
30A ki behúnyja szemeit, [azért teszi], hogy álnokságot gondoljon; a ki összeszorítja ajkait, [már] véghez vitte a gonoszságot.
30Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.
31Igen szép ékes korona a vénség, az igazságnak útában találtatik.
31En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.
32Jobb a hosszútûrõ az erõsnél; és a ki uralkodik a maga indulatján, annál, a ki várost vesz meg.
32Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.
33Az [ember] kebelében vetnek sorsot; de az Úrtól van annak minden ítélete.
33Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.