¹Minden istentelen fut, ha senki nem üldözi is; az igazak pedig, mint az ifjú oroszlán, bátrak.

¹De ogudaktiga fly, om ock ingen förföljer dem; men de rättfärdiga äro oförskräckta såsom unga lejon.

²Az ország bûne miatt sok annak a fejedelme; az eszes és tudós ember által pedig hosszabbodik fennállása.

²För sin överträdelses skull får ett land många herrar; men där folket har förstånd och inser vad rätt är, där bliver det beståndande.

³A szegény ember[bõl támadott] elnyomója a szegényeknek hasonló a pusztító esõhöz, mely nem hágy kenyeret.

³En usel herre, som förtrycker de arma, är ett regn som förhärjar i stället för att giva bröd.

⁴A kik elhagyják a törvényt, dicsérik a latrokat; de a kik megtartják a törvényt, harczolnak azokkal.

⁴De som övergiva lagen prisa de ogudaktiga, men de som hålla lagen gå till strids mot dem.

⁵A gonoszságban élõ emberek nem értik meg az igazságot; a kik pedig keresik az Urat, mindent megértenek.

⁵Onda människor förstå icke vad rätt är, men de som söka HERREN, de förstå allt.

⁶Jobb a szegény, a ki jár tökéletesen, mint a kétfelé sántáló istentelen, a ki gazdag.

⁶Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet rik som i vrånghet går dubbla vägar.

⁷A ki megõrzi a törvényt, eszes fiú az; a ki pedig társalkodik a dobzódókkal, gyalázattal illeti atyját.

⁷Den yngling är förståndig, som tager lagen i akt; men som giver sig i sällskap med slösare gör sin fader skam.

⁸A ki öregbíti az õ marháját kamattal és uzsorával, annak gyûjt, a ki könyörül a szegényeken.

⁸De som förökar sitt gods genom ocker och räntor, han samlar åt den som förbarmar sig över de arma.

⁹Valaki elfordítja az õ fülét a törvénynek hallásától, annak könyörgése is útálatos.

⁹Om någon vänder bort sitt öra och icke vill höra lagen, så är till och med hans bön en styggelse.

¹⁰A ki elcsábítja az igazakat gonosz útra, vermébe maga esik bele; a tökéletesek pedig örökség szerint bírják a jót.

¹⁰Den som leder de redliga vilse in på en ond väg, han faller själv i sin grop; men de ostraffliga få till sin arvedel vad gott är.

¹¹Bölcs az õ maga szemei elõtt a gazdag ember; de az eszes szegény megvizsgálja õt.

¹¹En rik man tycker sig vara vis, men en fattig man med förstånd uppdagar hurudan han är.

¹²Mikor örvendeznek az igazak, nagy ékesség az; mikor pedig az istentelenek feltámadnak, keresni kell az embert.

¹²När de rättfärdiga triumfera, står allt härligt till; men när de ogudaktiga komma till makt, får man leta efter människor.

¹³A ki elfedezi az õ vétkeit, nem lesz jó dolga; a ki pedig megvallja és elhagyja, irgalmasságot nyer.

¹³Den som fördöljer sina överträdelser, honom går det icke väl; men den som bekänner och övergiver dem, han får barmhärtighet.

¹⁴Boldog ember, a ki szüntelen retteg; a ki pedig megkeményíti az õ szívét, bajba esik.

¹⁴Säll är den människa som ständigt tager sig till vara; men den som förhärdar sitt hjärta, han faller i olycka.

¹⁵Mint az ordító oroszlán és éhezõ medve, olyan a szegény népen uralkodó istentelen.

¹⁵Lik ett rytande lejon och en glupande björn är en ogudaktig furste över ett fattigt folk.

¹⁶Az értelemben szûkölködõ fejedelem nagy elnyomó is; [de] a ki gyûlöli a hamis nyereséget, meghosszabbítja napjait.

¹⁶Du furste utan förstånd, du som övar mycket våld, att den som hatar orätt vinning, han skall länge leva.

¹⁷Az ember, a kit ember-vér terhel, a sírig fut; senki ne támogassa õt.

¹⁷En människa som tryckes av blodskuld bliver en flykting ända till sin grav, och ingen må hjälpa en sådan.

¹⁸A ki jár tökéletesen, megtartatik; a ki pedig álnokul két úton jár, egyszerre elesik.

¹⁸Den som vandrar ostraffligt, han bliver frälst; men den som i vrånghet går dubbla vägar, han faller på en av dem.

¹⁹A ki munkálja az õ földét, megelégedik étellel; a ki pedig hiábavalóságok után futkos, megelégedik szegénységgel.

¹⁹Den som brukar sin åker får bröd till fyllest; men den som far efter fåfängliga ting får fattigdom till fyllest.

²⁰A hivõ ember bõvelkedik áldásokkal; de a ki hirtelen akar gazdagulni, büntetlen nem marad.

²⁰En redlig man får mycken välsignelse; men den som fikar efter att varda rik, kan bliver icke ostraffad.

²¹Személyt válogatni nem jó; mert [még] egy falat kenyérért [is] vétkezhetik az ember.

²¹Att hava anseende till personen är icke tillbörligt; men för ett stycke bröd gör sig mången till överträdare.

²²Siet a marhakeresésre a gonosz szemû ember; és nem veszi észre, hogy szükség jõ reá.

²²Den missunnsamme ävlas efter ägodelar och förstår icke att brist skall komma över honom.

²³A ki megfeddi az embert, végre [is] inkább kedvességet talál, mint a sima nyelvû.

²³Den som tillrättavisar en avfälling skall vinna ynnest, mer än den som gör sin tunga hal.

²⁴A ki megrabolja az atyját, és anyját és azt mondja: nem vétek! társa a romboló embernek.

²⁴Den som plundrar sin fader eller sin moder och säger: »Det är ingen synd», han är stallbroder till rövaren.

²⁵A telhetetlen lélek háborúságot szerez; a ki pedig bízik az Úrban, megerõsödik.

²⁵Den som är lysten efter vinning uppväcker träta; men den som förtröstar på HERREN varder rikligen mättad.

²⁶A ki bízik magában, bolond az; a ki pedig jár bölcsen, megszabadul.

²⁶Den som förlitar sig på sitt förstånd, han är en dåre; men den som vandrar i vishet, han bliver hulpen.

²⁷A ki ád a szegénynek, nem lesz néki szüksége; a ki pedig elrejti a szemét, megsokasulnak rajta az átkok.

²⁷Den som giver åt den fattige, honom skall intet fattas; men den som tillsluter sina ögon drabbas av mycken förbannelse.

²⁸Mikor felemeltetnek az istentelenek, elrejti magát az ember; de mikor azok elvesznek, öregbülnek az igazak.

²⁸När de ogudaktiga komma till makt, gömma sig människorna; men när de förgås, växa de rättfärdiga till.