¹Tahukah engkau kapan kambing gunung dilahirkan induknya? Pernahkah kauamati rusa liar melahirkan anaknya?

¹Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,

²Tahukah engkau berapa lama mereka mengandung? Dapatkah saatnya beranak engkau hitung?

²när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?

³Tahukah engkau kapan mereka meringkukkan tubuhnya, lalu melahirkan anak-anaknya?

³Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?

⁴Anak-anaknya bertambah besar dan kuat di padang belantara; mereka pergi dan tak kembali kepada induknya.

⁴Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?

⁵Siapa melepaskan keledai liar di hutan? Siapa membuka talinya dan membiarkan dia berkeliaran?

⁵Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?

⁶Kepadanya Kuberikan gurun sebagai rumahnya dan padang-padang garam untuk tempat tinggalnya.

⁶De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

⁷Ia menjauhi kota-kota dan keramaiannya, tak ada yang dapat menjinakkan dan mempekerjakannya.

⁷Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.

⁸Padang rumput di gunung tempat makanannya, dicarinya tetumbuhan yang hijau di sana.

⁸Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?

⁹Apakah lembu liar mau bekerja untukmu? Maukah ia bermalam di dalam kandangmu?

⁹Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.

¹⁰Dapatkah kauikat dia dan kaupaksa membajak untukmu? Dapatkah kausuruh dia menggaru ladangmu?

¹⁰Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.

¹¹Dapatkah kauandalkan tenaganya yang kuat, dan kauserahkan kepadanya kerjamu yang berat?

¹¹Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.

¹²Apakah kaupercayakan dia mengumpulkan panenmu, dan membawanya ke tempat penebahanmu?

¹²Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?

¹³Betapa cepatnya kibasan sayap burung unta! Tetapi terbang burung bangau tak dapat diimbanginya.

¹³Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?

¹⁴Burung unta bertelur di tanah, lalu ditinggalkannya; maka pasirlah yang akan memanaskan telurnya.

¹⁴Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?

¹⁵Ia tak sadar bahwa mungkin orang memijaknya dan binatang-binatang liar menginjaknya.

¹⁵Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?

¹⁶Ia bersikap seolah-olah anaknya bukan miliknya; ia tidak peduli jika usahanya sia-sia saja.

¹⁶Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?

¹⁷Akulah yang membuat dia bodoh dan bebal, tak Kuberikan kepadanya hikmat dan akal.

¹⁷Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.

¹⁸Tetapi apabila ia mulai berlari kencang, ia mengalahkan kuda serta penunggang.

¹⁸Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.

¹⁹Hai Ayub, engkaukah yang memberi tenaga kepada kuda dan surai yang melambai-lambai pada tengkuknya?

¹⁹Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.

²⁰Engkaukah yang menyuruhnya melompat seperti belalang, dan dengan dengusnya menakut-nakuti orang?

²⁰Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.

²¹Ia menggaruk tanah di lembah dengan gembira, dan penuh semangat ia menyerbu ke medan laga.

²¹Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.

²²Ia tak tahu artinya gentar dan takut; tak ada pedang yang membuat dia surut.

²²Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?

²³Senjata yang disandang penunggangnya gemerincing dan gemerlapan kena cahaya.

²³Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!

²⁴Dengan semangat menyala-nyala kuda itu berlari; bila trompet berbunyi tak dapat ia menahan diri.

²⁴Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.

²⁵Ia mendengus setiap kali trompet dibunyikan dari jauh tercium olehnya bau pertempuran. Didengarnya teriak para perwira ketika mereka memberi aba-aba.

²⁵Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.

²⁶Apakah burung elang kauajar terbang bila ia menuju ke selatan dengan sayap terkembang?

²⁶Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.

²⁷Perintahmukah yang diikuti burung rajawali sebelum ia membuat sarangnya di gunung yang tinggi?

²⁷Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.

²⁸Di puncak gunung batu ia membangun rumahnya; ujung batu-batu yang runcing menjadi bentengnya.

²⁸För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.

²⁹Dari situ ia mengawasi segala arah matanya mengintai mencari mangsa.

²⁹Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?

³⁰Di mana ada yang tewas, di situlah dia, dan darah mangsa itu diminum oleh anak-anaknya.

³⁰Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?

³¹På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.

³²Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.

³³Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom.

³⁴Så svarade nu HERREN Job och sade:

³⁵Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!

³⁶Job svarade HERREN och sade:

³⁷Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.

³⁸En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.