¹Halelúja. Sæll er sá maður, sem óttast Drottin og hefir mikla unun af boðum hans.

¹Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

²Niðjar hans verða voldugir á jörðunni, ætt réttvísra mun blessun hljóta.

²Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

³Nægtir og auðæfi eru í húsi hans, og réttlæti hans stendur stöðugt að eilífu.

³Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

⁴Hann upprennur réttvísum sem ljós í myrkrinu, mildur og meðaumkunarsamur og réttlátur.

⁴För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

⁵Vel farnast þeim manni, sem er mildur og fús að lána, sem framkvæmir málefni sín með réttvísi,

⁵Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

⁶því að hann mun eigi haggast að eilífu, hins réttláta mun minnst um eilífð.

⁶Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

⁷Hann óttast eigi ill tíðindi, hjarta hans er stöðugt og treystir Drottni.

⁷För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

⁸Hjarta hans er öruggt, hann óttast eigi, og loks fær hann að horfa á fjendur sína auðmýkta.

⁸Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

⁹Hann hefir miðlað mildilega, gefið fátækum, réttlæti hans stendur stöðugt að eilífu, horn hans gnæfir hátt í vegsemd.Hinn óguðlegi sér það, og honum gremst, nístir tönnum og tortímist. Ósk óguðlegra verður að engu.

⁹Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

¹⁰Hinn óguðlegi sér það, og honum gremst, nístir tönnum og tortímist. Ósk óguðlegra verður að engu.

¹⁰Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.