¹Ecco, l’occhio mio tutto questo l’ha veduto; l’orecchio mio l’ha udito e l’ha inteso.

¹Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

²Quel che sapete voi lo so pur io, non vi sono punto inferiore.

²Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

³Ma io vorrei parlare con l’Onnipotente, avrei caro di ragionar con Dio;

³Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

⁴giacché voi siete de’ fabbri di menzogne, siete tutti quanti de’ medici da nulla.

⁴Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

⁵Oh se serbaste il silenzio! esso vi conterebbe come sapienza.

⁵Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

⁶Ascoltate, vi prego, quel che ho da rimproverarvi; state attenti alle ragioni delle mie labbra!

⁶Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

⁷Volete dunque difendere Iddio parlando iniquamente? sostener la sua causa con parole di frode?

⁷Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

⁸Volete aver riguardo alla sua persona? e costituirvi gli avvocati di Dio?

⁸Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

⁹Sarà egli un bene per voi quando vi scruterà a fondo? credete ingannarlo come s’inganna un uomo?

⁹Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

¹⁰Certo egli vi riprenderà severamente se nel vostro segreto avete dei riguardi personali.

¹⁰Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

¹¹La maestà sua non vi farà sgomenti? Il suo terrore non piomberà su di voi?

¹¹Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

¹²I vostri detti memorandi son massime di cenere; i vostri baluardi son baluardi d’argilla.

¹²Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

¹³Tacete! lasciatemi stare! voglio parlare io, e m’avvenga quello che può!

¹³Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

¹⁴Perché prenderei la mia carne coi denti? Metterò piuttosto la mia vita nelle mie mani.

¹⁴Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

¹⁵Ecco, egli m’ucciderà; non spero più nulla; ma io difenderò in faccia a lui la mia condotta!

¹⁵Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

¹⁶Anche questo servirà alla mia salvezza; poiché un empio non ardirebbe presentarsi a lui.

¹⁶Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

¹⁷Ascoltate attentamente il mio discorso, porgete orecchio a quanto sto per dichiararvi.

¹⁷Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

¹⁸Ecco, io ho disposto ogni cosa per la causa; so che sarò riconosciuto giusto.

¹⁸Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

¹⁹V’è qualcuno che voglia farmi opposizione? Se v’è io mi taccio e vo’ morire.

¹⁹Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

²⁰Ma, o Dio, concedimi solo due cose, e non mi nasconderò dal tuo cospetto:

²⁰Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

²¹ritirami d’addosso la tua mano, e fa’ che i tuoi terrori non mi spaventin più.

²¹din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

²²Poi interpellami, ed io risponderò; o parlerò io, e tu replicherai.

²²Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

²³Quante sono le mie iniquità, quanti i miei peccati? Fammi conoscere la mia trasgressione, il mio peccato!

²³Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

²⁴Perché nascondi il tuo volto, e mi tieni in conto di nemico?

²⁴Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

²⁵Vuoi tu atterrire una foglia portata via dal vento? Vuoi tu perseguitare una pagliuzza inaridita?

²⁵Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

²⁶tu che mi condanni a pene così amare, e mi fai espiare i falli della mia giovinezza,

²⁶Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

²⁷tu che metti i miei piedi nei ceppi, che spii tutti i miei movimenti, e tracci una linea intorno alla pianta de’ miei piedi?

²⁷du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

²⁸Intanto questo mio corpo si disfa come legno tarlato, come un abito roso dalle tignuole.

²⁸Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!